Marcus Frennemark

Det finns behov av fler yrkesverksamma klövvårdare.

Årets utbildning i klövvård har i veckan startat på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara, BYS. Åtta studenter har påbörjat den ettåriga utbildningen vilket innebär att utbildningen är fulltecknad. BYS har anordnat utbildningen sedan 2011 och är ensam i landet om den.

– Det är brist på klövvårdare i vissa delar av landet, så det finns en bra jobbmarknad när de är klara, säger Liliane Graje, utbildningsledare på BYS.

Jämtland, Värmland och Östergötland är län där hon bedömer att det råder brist på klövvårdare. Dessutom börjar många av de yrkesverksamma klövvårdarna komma upp i åren och kan väntas sluta under det närmaste decenniet.

Efterfrågan på klövvård ökar från mjölkföretagen.

– Klövar har alltid varit viktigt, men de blir allt viktigare. Allt fler kor går i lösdrift och mjölkas i robot och då måste klövarna fungera, säger Liliane Graje.

Omsorgen om mjölkkornas klövar stimuleras också av klövpengen, ett stöd inom Landsbygdsprogrammet. Sedan 2016 kan lantbrukaren få ett årligt bidrag på 220 kronor per ko. Kraven är bland annat att kon har verkats minst två gånger under året med minst fyra månaders mellanrum av en certifierad klövvårdare samt att klövhälsan i besättningen dokumenteras.

– Klövpengen driver på utvecklingen. Lantbrukarna verkar korna fler gånger om året nu än vad man gjorde tidigare.

Klövpengen gäller enbart mjölkkor, men det blir allt vanligare att även dikornas klövar får en översyn av klövvårdarna. I utbildningen till klövvårdare ingår också avsnitt om klövvård på grisar och får.

Utbildningen till klövvårdare är en distansutbildning där teori och praktik varvas. 20 veckor av utbildningen är ”lärande i arbetet”, LIA, där studenten praktiserar hos en yrkesutövande klövvårdare.

Teoriavsnitten omfattar bland annat anatomi och fysiologi, men också kunskaper kring foder, byggnader och kommunikation. En klövvårdare är inte bara hantverkare utan i lika stor utsträckning rådgivare.

Eftersom de flesta klövvårdare jobbar som egna företagare får de också lära sig hur det går till att starta eget.

För att vara behörig att söka till klövvårdsutbildningen ska en ha gymnasiebetyg samt minst ett års erfarenhet av att jobba med kor eller grisar. Saknas gymnasieutbildningen kan i vissa fall en längre yrkeserfarenhet kompensera för detta.

Efter fullgjord utbildning och efter att ha verkat minskat 1 000 kor kan klövvårdaren certifiera sig. Det sker i Svenska Klövvårdsföreningens regi, men själva certifieringen genomförs hos BYS.

– De flesta som utbildar sig brukar komma tillbaks ett halvår senare i december för certifiering, säger Liliane Graje.

LÄS OCKSÅ:<a href="http://www.atl.nu/jobb-karriar/fler-kvinnor-jobbar-med-kofot/"> Fler kvinnor jobbar med kofot</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/salicylsyra-effektivt-mot-klovspaltsinflammation/">Salicylsyra effektivt mot klövspaltsinflammation</a>

Allt fler utbildar sig till klövvårdare. Arbetsmarknaden är god och medvetenheten ökar bland lantbrukarna om vad god klövhälsa betyder i mjölkproduktionen.

Brist på klövvårdare i flera delar av landet.

Klövvårdare ett framtidsyrke

Djurhållning

Arbetsmarknaden för klövvårdare är god. I veckan startade årets utbildning i Skara.