Fredrik Loberg

Projektet startade år 2017 och initiativet togs av forskaren Georg Carlsson vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

– Det började med en diskussion mellan mig och några forskarkollegor. Vi tyckte att det borde produceras mer livsmedel i Sverige som är baserade på baljväxter, säger han.

SLU-forskarna samverkar med livsmedelsindustri, regionförbund, jordbrukare och konsumenter och målet är att identifiera strategier för en mer miljövänlig och effektiv livsmedelsproduktion.

”En stor del av den växtbiomassa som är ätlig för människor, till exempel bönor, ärter och spannmål används i dag som djurfoder. Detta innebär ineffektiv resursanvändning och större klimatpåverkan än om biomassan används direkt som livsmedel, och därför behövs en övergång till mer växtbaserad kost”, står det i projektbeskrivningen.

De elva odlarna samlas kontinuerligt på SLU i Alnarp för att diskutera erfarenheter och tipsa varandra.

– 2020 är det sista projektåret. Ännu är det för tidigt att dra några slutsatser. Men intresset är stort, odlare och entreprenörer även utanför projektet har hört av sig och sagt att de vill bidra till ökad produktion av växtbaserade livsmedel, säger Georg Carlsson.

Han spår att inhemsk odling av gula ärtor, bruna, vita och svarta bönor, linser samt åkerbönor kommer att öka i framtiden.

– Gråärtor skulle kunna ersätta kikärtor.

Själva odlingen är inte det stora problemet, misstänker Georg Carlsson.

– De flesta i projektgruppen uppger att odlingsförutsättningarna är bra. Det ser ut att finnas en stor efterfrågan bland konsumenter.

Viktiga aspekter som återstår att lösa handlar enligt honom snarare om ersättningsnivåerna för råvaran, förädlingen och logistiken.

New legume food leds av Sveriges Lantbruksuniversitet.– Vi har kommit en bit på väg. En del frågor återstår att lösa, säger Georg Carlsson från SLU.

”Det ser ut att finnas en stor efterfrågan bland konsumenter”, säger Georg Carlsson på SLU.