Kristin Mörck

Svedjerågen kommer att bli över två meter hög när den är klar för skörd i augusti.

På gården Tunarp i Ydre odlar Björn Ydrén de gamla spannmålssorterna spelt, dala- och ölandslantvete, vårrågen Jusso och svedjeråg. Spannmålen mals av Orga kvarn och blir sedan till bröd i Björns sambo Gunvor Bergmans ekologiska gårdsbageri Rena Källan utanför Eksjö.

Björn Ydrén och Gunvor Bergman vill med satsningen visa att valet av mat har betydelse, både för människors hälsa och för bevarandet av den biologiska mångfalden. Kultursorterna är viktiga utifrån ett mångfaldsperspektiv, berättar Björn Ydrén.

– Hos de gamla sorterna finns en stor genetisk variation som gör att de anpassar sig till växtplatsen. De kan därför ge upphov till många lokala varianter, säger han.

Björn och Gunvor är en del av en växande trend – allt fler ekologiska spannmålsodlare väljer att odla kultursorter och bageriernas intresse växer. Även mikrobryggerier och större aktörer som havredrycksföretaget Oatly använder kulturspannmål i sina produkter.

LÄS OCKSÅ <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ol-lyft-for-mjolforetag/">Öl lyft för mjölföretag</a>

Björn och Gunvors intresse väcktes när de deltog i ett nordiskt seminarium om gamla spannmålsorter och deras betydelse för miljö och hälsa.

Där kom de i kontakt med forskaren och växtförädlaren Hans Larsson, som under många år arbetat för att främja odlingen av äldre kultursorter, och som tillsammans med andra kulturodlare bildat föreningen Allkorn.

Föreningen har idag ungefär 260 medlemmar, varav merparten odlar kultursorter. Medlemsantalet ökar, vilket tyder på att många likt Björn och Gunvor ser en framtid för kulturgrödorna.

– För några år sedan fanns inte någon marknad för kulturspannmål, men under de senaste fem åren har vi upplevt en stor skillnad. Fler intresserar sig idag för matens ursprung, säger Björn Ydrén.

Enligt Björn är kulturspannmålen lättodlade, men de kräver att man är lite mer aktiv som odlare. Utsädet tas från de egna odlingarna och genom samarbetet inom föreningen Allkorn.

Kulturspannmålen ger mindre skörd, men i gengäld är de odlingssäkra och inte lika väderkänsliga. De lämpar sig för ekologisk odling, eftersom de har djupa rotsystem och långt strå som konkurrerar bra mot ogräs.

PREMIUM <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/100-ar-sedan-hungerkravaller-drabbade-sverige/">100 år sedan hungerkravallerna</a>

Att kulturspannmålen odlas utan växtskyddsmedel och har ett högt närings- och mineralinnehåll är några av anledningarna till att kunderna vill köpa gårdens bröd.

Bakningen sker på hantverksmässigt vis – till stor del för hand eftersom mjöl från kultursorter inte tål lika hård bearbetning som vanligt mjöl.

– Bakningsegenskaperna hos kulturmjölet kan variera, men med surdeg och långa jästider får man bra bröd som är smakrika och nyttiga, säger Gunvor Bergman.

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/miljoner-till-specialfroer/">Satsning på svensk produktion av specialfröer</a>

<a href="http://www.atl.nu/lantbruk/drom-om-ekobonor-gav-pris/">Dröm om ekobönor gav pris</a>

Björn Ydrén har bedrivit ekologisk köttproduktion och ekoodling sedan slutet av 1980-talet. Han har även varit delägare i företaget Ydrekött AB. I år har han arrenderat ut gården men behåller en mindre dikobesättning, samt knappt 15 hektar för foderproduktion och odling av kulturspannmål.

Emmer: Emmer uppstod troligen genom korsning mellan enkornsvete och en närstående gräsart. Den började odlas i Norden omkring år 3900 före Kristus. Emmer kom så småningom att trängas undan av durumvete.

Spelt: Spelt, eller dinkel, kallas ibland urvete och är en föregångare till vanligt vete.

Den började odlas i Sverige under stenåldern och odlades i stor skala på Gotland fram till 1960-talet. Sedan 1990-talet odlas den åter i mindre skala. Den kan till skillnad från de flesta andra grödor odlas på magra, kalkrika marker.

Svedjeråg: Svedjeråg uppkom på 1500-talet i Mellansveriges skogsområden när svedjebrukande finländare slog sig ner och odlade i askan efter den brända skogen. Den har en lång växtperiod och skördas på sommaren året efter sådden. Svedjerågen har mycket smak och innehåller mer protein och mineraler än vanlig råg.

Kulturspannmål som solhavre och svedjeråg försvann för länge sedan från det svenska jordbruket. Men nu väljer allt fler odlare att satsa på de äldre sorterna. Och efterfrågan ökar – inte minst hos bagerierna.

Kulturspannmål som solhavre och svedjeråg kan bli en ny nisch för spannmålsodlarna. För nu ökar efterfrågan – inte minst hos bagerierna.