David Larsson2

Fram till 1989 systemtäckdikades cirka 15 000 hektar per år. Därefter sjönk kurvan drastiskt och var i början av 1990-talet nere på ett par tusen hektar. Därefter har det under senare år skett en viss återhämtning. I dag är siffran cirka 10 000 hektar per år.

– Det finns ett ökat intresse och en svag tendens uppåt men vår bedömning är att arealen skulle behöva två- till tredubblas.

Det säger Tomas Johansson, utredare inom vattenhushållning på Jordbruksverket.

Behovet ökar dessutom på grund av klimatförändringar och tyngre maskiner, menar han.

2013 gjordes den största undersökningen av intresset för täckdikning på länge. Därefter har det dock visat sig att skillnaden mellan planerad och utförd dränering är stor.

– Ambitionen finns men investeringsutrymmet räcker kanske inte till. Ett annat hinder kan vara att marken är arrenderad. Det gynnar inte långsiktiga investeringar, säger Tomas Johansson.

Tomas Johansson, utredare inom vattenhushållning på Jordbruksverket.

Det finns ett ökat intresse för täckdikning. Men fortfarande är eftersläpningen stor och ungefär en femtedel av jordbruksmarken har för dålig dränering.

En femtedel av jordbruksmarken har för dålig dränering och klimat och maskiner ställer nya krav.