Tord Karlsson

Det har i decennier varit till stor nackdel för det svenska jordbruket att livsmedelsmarknaden domineras av ett fåtal aktörer. Ica, Coop och Axfood har tillsammans 86 procent av detaljhandeln med livsmedel varav Ica ensamt har mer än halva marknaden.

Dagens Nyheter har uppmärksammat handelskedjornas, och särskilt Icas, affärsmetoder. Med hot om att helt enkelt bli utkastade ur sortimentet och andra repressalier pressas leverantörerna att godta oskäligt låg ersättning. Handelns krav på insyn i leverantörernas affärer är också oerhört långtgående. Den höga andelen EMV-varor är en del av problembilden.

Det är starka krafter som har gett Ica totala vinstmarginaler på 6 procent och däröver, mycket höga marginaler om man jämför med livsmedelskedjor i andra länder.

När EU-kommissionen för ett par år sedan lanserade huvuddragen i den nya omgången av EU:s jordbrukspolitik fanns en punkt med som handlade om att lagstifta för att få bort hinder i livsmedelskedjan som missgynnade första ledet, jordbrukarna. Det ledde tankarna till att det var maffiametoder på kontinenten som skulle stävjas.

Det visar sig att problematiken är mycket levande även här hos oss när marknaden domineras av ett fåtal aktörer. Detaljhandeln är ett uppenbart exempel men även i mellanleden har lantbrukaren ofta få eller inga val när det gäller att sälja mjölk eller djur till slakt.

Nu förbereder näringsdepartementet ny lagstiftning som bygger på EU:s UTP-direktiv, Unfair Trade Practices, som ska skydda mindre producenter mot stora inköpare och sätta stopp för oskäliga villkor. Det är positivt.

Allt är dock inte nattsvart. Det finns exempel på Icabutiker som aktivt understöder och underlättar för gårdsmejerier och annat lokalproducerat. Men de är alldeles för få.

Glädjande är fenomenet <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/rekoringen-i-ludvika-smedjebacken/">rekoringar som har spridit sig snabbt över landet</a>. Säljare och köpare kommer överens på Facebook och möts sedan på en parkeringsplats för överlämning av varorna. Det är väldigt intressant och visar på intresset för den personliga kontakten och att köpa lokalproducerat med kvalitet.

Men rekoringarna är mer ett symtom på att något inte fungerar i livsmedelskedjan än den definitiva lösningen. Självklart är att sälja genom Facebook enklare än att ha en egen gårdsbutik men måste ändå vara belastat med tidsödande administration av ­beställning och betalning och dessutom ­transporterna ovanpå det.

Förhoppningsvis leder en skärpt lagstiftning till sundare affärsmetoder och en jämnare maktfördelning i livsmedelskedjan och i slutänden mer betalt till bonden.

Det konsumentintresse för lokal­producerat som kommer till uttryck i rekoringarna borde kunna förädlas och effektiviseras. Livsmedelshandeln borde vara en självklar partner.

De stora kedjorna som dominerar marknaden kommer förhoppningsvis att utsättas för större press genom en ny lag. Men det vore mycket bättre om de själva tog initiativet till en bättre affärskultur och mer lokalt samarbete med producenter.

Dags att dominanterna inom livsmedelsmarknaden skapar en sundare affärskultur, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.

Nackdel att livsmedelsmarknaden domineras av ett fåtal aktörer.

”Osund affärskultur drabbar jordbruket”

Livsmedelsförädling

Dags att dominanterna inom livsmedelsmarknaden skapar en sundare affärskultur, skriver ATL:s ledarskribent Tord Karlsson.