Malin Eborn

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Bilden är ifrån Gränshandel Nordby shoppingcenter i Strömstad. Arkivbild.

I Sverige finns det 665 kvadratmeter shoppingcentrumyta per 1 000 invånare. Enligt det EU-finansierade projektet Commonenergy, som tog fram uppgifterna för några år sedan, toppar Sverige listan tätt följt av Norge med knappt 586 kvadratmeter per 1 000 invånare.

I Danmark och Finland är ytan mindre än hälften så stor och i Tyskland är motsvarande siffra 120 kvadratmeter. Siffrorna lyftes fram av Anders Larsson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, på Hushållningssällskapet Skåne och Skånes Försöksringars Jordbrukardag på Alnarp förra veckan.

En förklaring till att vi har mycket shoppingyta per person är att Sverige är ett till ytan stort land med få invånare. En annan förklaring, menar Anders Larsson, är att åkermark har ett svagt skydd i svensk lagstiftning i förhållande till många andra länder.

– Men takten som vi bygger sönder våra jordbruksmarker ökar globalt. Oavsett var vi befinner oss byggs vägar, järnvägar, flygplatser, bostäder och annat i en ständigt ökande takt, säger Anders Larsson, som också sitter med i styrelsen för föreningen Den Goda Jorden.

<h3>”Påverkar klimatet negativt”</h3>

Samtidigt tar jordbruk allt större markområden i anspråk i världen, vilket hotar naturområden som regnskogar. Dessa är viktiga att bevara för att inte spä på klimatförändringarna ytterligare. Högavkastande jordar i EU måste dessutom ersättas med större areal någon annanstans, eftersom skördarna ofta inte är lika höga i andra delar av världen.

– Ska vi ha så mycket shoppingcentrumyta per person påverkar detta klimatförändringarna. Regnskogen är viktig för att hålla klimatet i schack, säger Anders Larsson.

Shoppingcentrum och andra verksamhetsområden utanför städerna byggs ofta på ett sätt som kräver stora ytor med bland annat plats för vidsträckta parkeringsplatser. De stora hårdgjorda ytorna ökar risken för översvämningar och växtnäringsläckage från omgivande jordbruksmark vid kraftiga regn.

Exempel på shoppingcentrum som förlagts på mycket högavkastande jordbruksmark är Brännborn center utanför Ängelholm i nordvästra Skåne.

– Verksamhetsområdet vid Brännbornskorset är i princip dubbelt så stort som Ängelholms centrum. Det tror jag inte invånarna i Ängelholm själva tänker på, säger Anders Larsson.

Stora shoppingscentrum utanför städer utarmar samtidigt de centrala delarna av svenska städer och gör dem mer ointressanta och tråkiga, tillägger han. Med ett större avstånd från centrum ökar också långsiktiga kostnader för mycket av infrastrukturen, som vatten, avlopp och vägar, något som kommunerna, enligt Anders Larsson, inte alltid tar hänsyn till.

Men det finns exempel där kommuner gjort annorlunda. Uppsala kommun valde exempelvis nyligen att bygga verksamhet på en redan befintlig parkeringsplats och flyttade ner parkeringsplatserna under jord.

– Bara genom att använda våra onödigt stora externa handelsområden på ett bättre sätt skulle vi utan problem klara oss utan att ta mer jordbruksmark i anspråk de närmaste femtio åren, säger Anders Larsson.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa.

Åkermark slukas av shoppingcenter

Lantbruk

Svenskarnas shoppingyta per person är störst i Europa. Anders Larsson, forskare på SLU, är kritisk till att högavkastande jordbruksmark byggs sönder i Sverige och menar att det kan leda till ökad skövling av regnskog i andra länder.