Malin Eborn

I slutet på maj är den jättelika anläggningen färdigmonterad och kalibrerad för att köras i gång på Klinteby Gård, på västra Gotland. Med hjälp av en ”cornerarm” på 120 meter som fälls ut för att täcka hörn når anläggningen 900 meter och ska bevattna en areal på 120–125 hektar på gården. Centerpivoten rör sig inte i en cirkel, vilket annars är vanligt, utan har placerats längs en kant och går 180 grader. Lättast beskrivet är rörelsen som en vindrutetorkares, eftersom arealen som ska bevattnas är långsmalt.

Svante Runfeldt har under flera år funderat på att utöka bevattningskapaciteten och undersökt många olika alternativ.

Svante Runfeldt har under flera år funderat på att utöka bevattningskapaciteten och undersökt många olika alternativ. Han har redan tre traditionella bevattningsmaskiner på gården och att investera i fler maskiner som måste flyttas runt var inte aktuellt.

– Jag har full görning på sommaren med att sköta dessa och växtskyddet, så det kändes inte så lockande, säger han.

Munstyckena öppnas och stängs med hjälp av magnetventiler.

Den nya anläggningen sköts via en app i mobilen. Att en sådan stor pivotanläggning har VRI-system, Variable Rate Irrigation, är enligt tillverkaren ovanligt. Varje munstycke är utrustat med en magnetventil som styrs med hjälp av RTK-signaler. Fältet delas in i sektioner och bevattningen anpassas till gröda och jordart. Systemet gör det exempelvis möjligt att stänga av bevattningen av en gröda och fortsätta bevattna en annan.

– Det sparar vatten och ger mig större frihet att bruka jorden som jag vill, säger han.

Förutom att rampbevattning ger en jämnare spridning jämfört med kastspridare sparas energi. Orsaken är att anläggningen arbetar under ett lägre tryck än en traditionell bevattningsanläggning.

– Nu är den här anläggningen rätt lång vilket kräver ett högre ingångstryck men vi sparar halva energikostnaden mot en vanlig maskin, berättar han.

En ”cornerarm” på 120 meter kan fällas ut för att nå alla hörn. Arealen som ska bevattnas är långsmal och centerpivoten rör sig 180 grader som en vindrutetorkare.

Både centerpivotanläggningen och dammen styrs via olika appar i mobilen.

Prislappen för anläggningen ligger på runt 3,5 miljoner kronor.

– Jag anser att investeringen är nödvändig för att fortsätta som lantbrukare. Jag har för låga skördar på obevattnad mark, säger han.

Gotland var ett av de län som drabbades hårdast av torkan förra året. Potatis, rödbetor och höstraps prioriterades för bevattning på gården. Utan tillfört vatten reducerades spannmålsskördarna till en tredjedel mot normalår och vissa delar av arealen var inte ens lönt att skörda. Höstvete som däremot bevattnades två gånger gav 7 ton per hektar vilket är en bra skörd med gotländska mått mätt.

Centerpivot på Klintebys gård, Gotland, når 900 meter och ska bevattna en areal på 120 till 125 hektar.

Men även mer normala år har Gotland nästan alltid underskott på nederbörd under maj och juni. Gården har överlag också lätta jordar.

– Med fem ton i skörd per hektar går växtodlingen back så den är inte ens värd att hålla på med. Då måste man räkna på vad som krävs för att få odlingen att gå runt, säger han.

En damm på 150 000 kubikmeter har anlagts under vintern för att samla vatten som ska användas till den nya bevattningsanläggningen.

Härifrån tillförs vattnet till den nya dammen. Svante Runfeldt har rätt att ta ut 100 000 kubikmeter från det lokala vattendraget.

Eftersom han även tidigare haft viss möjlighet att bevattna spannmål ser han mycket stora skördeökningar tack vare vattnet. Investeringen ligger på 35 000–40 000 kronor per hektar. Det är relativt lite i förhållande till vad marken i området är värd, tillägger han. Att utöka arealen hade kanske kunnat ge effektiviseringsvinster i form av några hundra kronor per hektar och år. Möjlighet att bevattna ger betydligt högre vinster.

Med god planering har han kunnat bevattna 100 hektar tidigare, med den nya anläggningen blir det mer än fördubbling.

Under vintern har en damm på 150 000 kubikmeter anlagts på gården. Svante Runfeldt har rätt att ta ut 100 000 kubikmeter från det lokala vattendraget. Klintebys Gård ligger längst ner i avrinningsområdet, bara ett mindre samhälle finns längre ner, innan vattnet flödar ut i Östersjön, vilket gör att ingen annan markägare påverkas av uttaget.

– Här passerar 5 miljoner kubikmeter om året, så mitt uttag är också väldigt litet i förhållande till det, säger han.

Tidigare har processvatten från livsmedelsindustrin använts för bevattning. Risk för försaltning av marken har därmed också begränsat användningen. Att få tillgång till rent vatten med hjälp av dammen är också en stor fördel.

Kostnaden för att anlägga dammen hamnade på 1,5 miljoner kronor. Här har miljöstöd för våtmarker beviljats som täcker 50 procent av de godkända kostnaderna. Svante Runfeldt hade till en början inte tänkt söka men länsstyrelsen uppmanande honom att göra det för att testa om dammen kunde klassificera sig för stödet.

Tack vare den större tillgången på vatten har potatisarealen på gården fördubblats i år från 6 till 12 hektar. I år testas också broccoli på gården för första gången på 0,8 hektar.

– Jag har alltid varit sugen på att odla mer grönsaker och nu när jag har vattenresurser är det möjligt att göra det! säger han glatt.

Detta är en artikel ur nr 7–8/2019 av tidningen Lantmannen. För att få veta mer om tidningen, eller teckna en prenumeration, <a href="https://lrfmediashop.se/kampanj/lantmannen-2/?lp-variation-id=1&_ga=2.158340346.159627734.1560719517-1186547781.1553119621">klicka här</a>.

Ett VRI-system, möjliggör bevattning med varierad giva. Varje enskilt munstycke styrs av VRI-systemet.

GPS-mottagaren och styrutrustningen på anläggningen reglerar magnetventilerna.

<h3>Klintebys Gård</h3>Gården: Ägs och drivs av Svante Runfeldt. Areal: Totalt brukas 350 hektar där höstvete odlas på 90-125 hektar, höstkorn på 60 hektar, höstraps 65-75 hektar, ärtor 30-40 hektar, durumvete 20 hektar, potatis 12 hektar och rödbetor 7-8 hektar. I år testas också broccoli på 0,8 hektar. Ungefär 60 procent av arealen kan bevattnas. Produktion: Basen i företaget är smågrisuppfödning med cirka 300 suggor som producerar 7 500 smågrisar om året. Omsättning: Runt 10 miljoner, men förra året sjönk omsättning med 1,5 miljoner kronor till följd av torkan. Personal: Gården har tre anställda inklusive en projektanställning fram till sommaren.

Tillverkaren Bauers största pivotanläggning norr om ekvatorn finns överraskande nog på Gotland. Svante Runfeldt ser investeringen som nödvändig för att fortsätta som lantbrukare. Det berättar han för tidningen Lantmannen.

Gotlandsbonden Svante Runfeldt satsade på pivotanläggning med 120 meter lång bevattningsarm.