Jonatan Jacobson

På bilden som togs den 1 april 2014 syns omfattningen efter dovhjortarnas vinterbete på vetefältet.

Forskare vid SLU har studerat hur stora betesskador dovhjortar orsakat i spannmål på en större gård utanför Trollhättan. 86 burar placerades slumpvis ut på nysådda fält med höstvete och havre. Burarna stod kvar fram till tröskning och jämfördes med lika många kontrollytor. Skördeförlusten uppgick till mellan 20 och 25 procent.

– Om man ser till hur lantbrukare pressas av lönsamhetskrav så är givetvis ett bortfall på 25 procent väldigt mycket. Jag tror att betesskadorna inom jordbruket kommer att öka i framtiden, dovhjorten orsakar inte så mycket problem för skogsägare och är populär bland jägare, säger Petter Kjellander, professor i ekologi vid SLU:s forskningsstation i Grimsö.

Den 26 juni 2014 var det omöjligt att se någon beteseffekt på vetet.

Dovhjortsstammen i området uppgick till 150 djur per tusen hektar, en siffra som enligt Petter Kjellander visserligen är hög men andra gårdar kan ha upp mot 250 dovhjortar per tusen hektar. När det gäller havren som såddes på våren åt dovhjortarna av axen, men i höstvetet gick de främst på brodden vilket medför dolda betesskador vid skörd.

– Det kan vara många lantbrukare som har problem utan att de vet om det. I april kunde brodden vara helt nedbetad men i burarna hade den vuxit drygt 15 centimeter. Vid skörden syntes ingen skillnad i höjd, men de betade plantorna orkade inte investera lika mycket i sina frön, säger Petter Kjellander.

”Det klagas över viltskador i gröda men det finns nästan inga kvantitativa studier som fångar upp hur mycket som försvinner” säger Petter Kjellander.

Genom att jämföra kostnader för skördeförlusten med intäkter från kommersiell jakt kom forskarna fram till att gården trots allt tjänade ekonomiskt på dovhjortarna. Varje dovhjort kostade 865 kronor i betesskador, samtidigt som det beräknade jaktvärdet per djur i terrängen uppgick till cirka 1 000 kronor. Dovhjortar som trampar, betar och gödslar i naturen är också positivt för den biologiska mångfalden. Gårdar som har mycket dovhjort på ägorna kan tjäna på att stängsla in grödorna, i en tidigare studie beräknades vävd tråd kosta 80 till 125 kronor per meter med en livslängd på cirka 30 år.

– Dovhjorten flyttar inte på sig så mycket i landskapet, så om man har en stor population kan det vara lönsamt att ha kvar dovhjortarna och stängsla in grödorna. Jag tror inte att lantbrukare varit medvetna om att skadorna kan bli så här stora, säger miljöekonomen Katarina Elofsson.

”Förr i tiden var det praxis att skydda grödorna från boskapen” säger Katarina Elofsson.

<h3>DOVHJORTAR</h3>2018 sköts mer än 40 000 dovhjortar i Sverige och stammen breder fortfarande ut sig i landets södra delar. Efter vildsvinet är dovhjorten den viltart som ökar snabbast i södra Sverige. Förutom lantbruksgrödor som vete och havre tycker dovhjorten om raps innan blomning. Källa: Petter Kjellander, SLU. <h3>FORSKNINGSSTUDIEN </h3>Ekologerna Lorenzo Menichetti och Ritta Hyvönen från SLU samt Laura Touzot från Claude Bernard University Lyon 1 har också arbetat med studien som publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PLOS ONE. Fältförsöken genomfördes 2014. Betesskadorna för vetet uppgick till 3 910 kronor per hektar och 1 585 kronor per hektar för havren. Källa: SLU

Dovhjorten kan orsaka skördeförluster på 20 till 25 procent i vete och havre men genom jaktintäkter kan vissa gårdar ändå tjäna på djuren. Det visar en ny forskningsstudie från SLU.

Kan orsaka skördeförluster på 20 till 25 procent i vete och havre.