Jonatan Jacobson

Den pågående bredbandsutbyggnaden på landsbygden är en omfattande och nödvändig infrastruktursatsning. Behovet av en snabb och pålitlig internetuppkoppling ökar i takt med att den digitala tekniken utvecklas. Men för landets skogs- och lantbrukare kan grävprojekten innebära problem.

– Det är en enorm diskussion kring detta nu och vi får väldigt många frågor som rör markavtal. Utbyggnaden går så fort och tyvärr ser vi att det finns nätbyggare som inte klarar av att utföra arbetet på ett korrekt sätt, säger Erik Evestam, äganderättsexpert på LRF.

Enligt honom är det vanligast att problem uppstår i södra Sverige. Markavtalen kan vara otydliga eller innehålla punkter som är orimliga. Det har också hänt att markägare inte erbjudits något avtal alls innan grävningen påbörjats. I andra fall kommer entreprenörer med grävskopa och kontrakt samtidigt och vill ha en snabb underskrift.

– Det slarvas även vid utförandet, kabeln kan grävas för grunt eller på fel plats. Det råder en form av guldrusch och då blir det vilda västern över det hela, säger Erik Evestam.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/nu-kan-du-bygga-ett-eget-mobilnat/">Nu kan du bygga ett eget mobilnät</a>

En annan tendens är att nätägarna försöker att pressa markägare till snabba beslut för grannsämjans skull. Något som även LRF Skånes Jan Hultgren märkt av, han ägnar merparten av sin arbetstid till frågor som rör fiberdragning.

– Det händer att ledningsföretaget lovar fiber utan att prata med markägaren först. Om det sedan uppstår problem kan det säga att förseningen är markägarens fel. Vi har fall där personer känner sig mer eller mindre hotade, säger han.

I Skåne konkurrerar ofta flera nätaktörer inom samma områden.

– Ett bolag kan komma en vecka och kort därefter kommer en annan aktör som frågar om de får lägga sin kabel bredvid. Detta trots att det finns nationella riktlinjer om samförläggning, säger Jan Hultgren.

Post och Telestyrelsen, PTS, initierade projektet Robust fiber där riktlinjer som ska fungera som minimistandard har samlats. På jordbruksmark gäller exempelvis ett generellt grävdjup på 75 centimeter. Inom Robust fiber finns i dag 113 certifierade företag och 163 besiktningsmän.

– Alla stora företag är med men de använder ibland underleverantörer som inte är certifierade. Vi jobbar nu hårt för att nå ut med information om Robust fiber till alla maskinentreprenörer, säger Jimmy Persson, teknisk produktchef på Svenska Stadsnätsföreningen.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/150-miljoner-till-bredband-i-glesbygden/">Glesbygd får pengar till bredband</a>

Markägare som har frågor kring markavtal kan vända sig till LRF:s regionavdelningar för rådgivning. På riksnivå har LRF arbetat under flera år för att förbättra situationen för landets lant- och skogsbrukare.

– Det har bidragit till att markavtalen generellt sett är bättre i dag än för två år sedan, nu är snarare aktörernas fältarbete ett större problem. Det är allvarligt eftersom det kan leda till driftavbrott som hotar nätets robusthet, säger Erik Evestam.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/lrf-lat-kopparnatet-vara-tills-fibern-ar-utrullad/">LRF: ”Låt kopparnätet vara tills fibern är utrullad”</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/har-stjals-flest-fyrhjulingar/">Hela listan: Här stjäls flest ATV i landet</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/fler-grona-jobb-i-ny-ekonomi/">Så kan bioekonomin lyfta landsbygden</a>

Ersättning per meter varierar beroende på markvärdet men summorna är mer av symbolisk karaktär. Det är dock viktigt att det i avtalen framgår när, var och hur arbetet ska utföras. Det måste även framgå att ledningsägaren ansvarar för kabeln, markägaren ska bara bli ersättningsskyldig om kabeln skadas med uppsåt eller genom oaktsamhet. Markägaren bör även få ersättning för exempelvis skördeskador eller merkostnader för passage vid täckdikning. LRF Konsult och Coompanion har tagit fram en lämplig mall till markupplåtelseavtal.

Källa: Erik Evestam och Jan Hultgren

2010 hade 33,04 procent av Sveriges hushåll tillgång till bredband via fiber. 2016 låg motsvarande siffra på 66,39 procent. 4,58 procent av hushåll belägna utanför tätort och småort hade tillgång till fiber 2010, den andelen hade ökat till 22,25 procent år 2016. I oktober 2017 hade Jordbruksverket fått in 1370 ansökningar om ekonomiskt stöd för bredbandsutbyggnad, av dessa hade 446 projekt beviljats stöd om ett sammanlagt belopp på närmare 3 miljarder kronor. IP-Only har för närvarande 300 pågående fiberprojekt i hela Sverige.

Källa: PTS, Jordbruksverket, IP-Only

Den omfattande bredbandsutbyggnaden kan leda till problem för markägare. ”Det råder en form av guldrusch och då blir det vilda västern över det hela”, säger LRF:s äganderättsexpert Erik Evestam.