Mellan 2006 och 2015 gödslade forskarna årligen åtta försöksytor med olika mängder avloppsslam (mellan 4,5 och 36 ton per hektar), hönsgödsel (10 ton per hektar) och konstgödsel. Tio månader efter den sista gödslingen analyserades jordprover från provytorna.
Stora givor slam kan dubbla mängden antibiotikaresistenta gener
Stora givor avloppsslam eller hönsgödsel kan öka mängden antibiotikaresistenta gener i jorden. Det visar en kinesisk långtidsstudie av vad som händer när slam och stallgödsel används för att gödsla åkermark.
I både den slamgödslade jorden (36 ton per hektar) och den hönsgödslade jorden hade mängden antibiotikaresistenta gener mer än fördubblats.
Däremot såg man ingen ökning i den jord som gödslats med den lägsta givan avloppsslam, 4,5 ton per hektar.
130 gener
Totalt hittade forskarna 130 antibiotikaresistenta gener som visade resistens mot flera olika antibiotikatyper, bland annat tetracykliner. Flest hittade man i jordproverna från mark som gödslats med den högsta slamgivan.
Inom EU regleras behandling och användning av avloppsslam i två olika direktiv. Slamspridning på jordbruksmark är tillåten, men som ATL tidigare berättat har Schweiz, Nederländerna och flera tyska delstater ändå valt att förbjuda användningen.
I Sverige får avloppsslam bara användas på vissa grödor, bland annat spannmål, oljeväxter och sockerbetor. Sverige har dessutom lägst antibiotikaanvändning på djur inom EU.
Anders Finnson är miljöexpert på Svenskt Vatten, branschförening för landets VA-organisationer. Han tycker inte att Kinastudien ger någon anledning till oro för svenskt vidkommande.
– Här i Sverige har vi jobbat mycket med att få ner antibiotikaanvändningen både inom djurhållningen och på humansidan, säger han.
– De kinesiska resultaten visar inte heller på någon risk vid den slamanvändning vi har i Sverige i dag, cirka 4 ton per hektar vart femte år.
Antibiotika på djur
Enligt Anders Finnson hänger resistensproblematiken i första hand samman med användningen av antibiotika på djur.
– Det kan man se när man jämför statistik över antibiotikaanvändningen på djur inom EU med en karta över utbredningen av antibiotikaresistens, säger han.
– Däremot ser vi inget samband alls mellan stor eller ingen användning av avloppsslam på jordbruksmark och förekomsten av antibiotikaresistens.
Fakta antibiotikaresistens
Antibiotika botar bakteriesjukdomar och är livräddande läkemedel för både människor och djur.
Bakterier kan bli motståndskraftiga, resistenta, mot antibiotika och då fungerar inte läkemedlet.
Antibiotikaresistens kan smitta mellan människor, mellan djur och mellan djur och människor.
Tillsammans med Norge och Island är Sverige det EU-land som använder minst antibiotika på djur. Värst är Cypern, Italien och Spanien.
Infektioner orsakade av antibiotikaresistens leder årligen till cirka 25 000 dödsfall inom EU.
Källa: EU, Statens Veterinärmedicinska Anstalt