Hans Dahlgren

– Lantbruksdelen i mejeriindustrin är den som är mest sannolik att förändras, genom att kon som djur inte nödvändigtvis behövs för att tillverka mejeriprodukter, säger forskaren Christian Koch.

Forskarna har intervjuat 135 personer med insikt i branschen runt om i världen. Rapporten tar upp fyra möjliga scenarier för hur mejeriindustrin kan utvecklas det kommande decenniet. År 2030 räknar forskarna med att de traditionella mejeriprodukterna i bästa fall fortfarande har 85 procent av marknaden. I sämsta fall bara 20 procent. De avgörande faktorerna är hur allmänheten och politiker förhåller sig till djurhållning och klimatfrågor, och graden av teknologisk utveckling.

– Nya företag kommer nu som säger att de har något som faktiskt är samma sak som mjölk, men utan ko och utan CO2-utsläpp.

Hur långt borta är dessa teknologier från att kunna skalas upp?

– Vi är i den absoluta början. Men intressant att nämna är att det redan finns en riktig produkt på marknaden som går att konsumera.

Företaget han pratar om är amerikanska Perfect Day. Deras teknologi används nu för att tillverka en glass. Den bygger på mikroorganismer som omvandlar socker till kasein och vassleprotein, huvudbeståndsdelarna i mjölkprotein. Av detta går det sedan att tillverka samma saker som med mjölk. Enligt Christian Koch är det många olika företag som har liknande teknik på gång.

År 2030 är ju snart, så det är möjligtvis en ganska snabb omställning ni pratar om?

– Om man tittar bakåt så är det mycket som kan hända på tio år. Titta på internet eller mobiltelefoner. Vid startpunkten var det svårt att förstå och tio år senare är det norm, säger Christian Koch.

Vissa av teknologierna som är på gång innehåller delar som bygger på GMO. För att de ska få genomslag handlar det om att både politiker och konsumenter ska acceptera det. I de mera långtgående scenarierna får den teknologin stort genomslag. Det kommer i så fall också att påverka opinionen mot djurhållning, när det finns alternativ, och lagstiftningen kan snabbt gå emot mjölkproducenterna. Här pratar rapportförfattarna till exempel om möjliga skatter på livsmedel som kommer från djurhållning och obligatorisk märkning av livsmedel utifrån klimatavtryck i förhållande till näringsvärde.

<h3>Stora massan vill ha mjölksmaken</h3>

Inom EU finns ett lagförslag om klimatneutralitet till 2050 som parlamentet ska rösta om i början av oktober. Nyligen gick också Kina ut med målsättningen att nå klimatneutralitet till 2060.

– Det kom som en överraskning för många. Grejen med Kina är att när de säger något så gör dem det också.

Dr Christian H. Koch, Ekonomihögskolan Lunds universitet.

När det gäller den växande marknaden växtbaserade mejeriprodukter är forskarna mera tveksamma till hur stor den kan bli.

– Vi ser att en del går över till växtbaserade alternativ på grund av ideologiska, miljömässiga eller hälsomässiga orsaker, men det kommer till en gräns. Den stora massan vill fortfarande ha smaken som mjölken ger, säger Christian Koch.

Är det lönt för den traditionella mejeriindustrin att kämpa emot?

– Jag skulle vilja understryka att jag inte tror det inte hjälper att kämpa emot. För pressen från konsumenter har funnits ett tag. Nu kommer också pressen från den teknologiska sidan. Jag tror det är smartare att omfamna idén om förändring och jobba proaktivt, fråga sig vilken roll vi kan ha i den här utvecklingen. Att kämpa emot kommer inte att vara framgångsrikt i längden.

Många mejeriföretag är kooperationer, och det tror Christian Koch kan vara en utmaning när snabba förändringar sker på marknaden.

– Det gör det nog inte lättare att förändra. Att övertala den kooperativa bonden att ändra sin produktion från en sak till en annan kommer att skapa spänningar. Så oberoende mejerier kan nog ha det lättare att ändra affärsmodell och ta till sig förändringar.

För de som säljer varorna är nog inte förändringen så svår. De byter bara leverantör.

Även om utvecklingen skulle gå mot en kraftigt minskad efterfrågan på äkta mjölkprodukter menar Christian Koch att lantbruket i sig alltid kommer att vara viktigt. För bonden handlar det mera om att vara lyhörd och beredd på omställningar.

– Det finns naturligtvis möjligheter att odla något annat, som kan användas som energikälla till den här typen av produkter. Det kommer nog också alltid att finnas konsumenter som föredrar växtbaserade produkter.

Han tror också att det alltid kommer att finnas en marknad för småskalig mjölkproduktion, speciellt i kombination med egen förädling.

– Jag vill understryka att i alla scenarier finns det kvar en nisch för hantverksmässiga mejeriprodukter.

I en ny rapport målas en ganska mörk framtid upp för den mjölkbaserade mejeribranschen. Det är Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som tillsammans med Tetra Pak tittat i spåkulan tio år framåt.

Ny rapport visar på en ganska mörk framtid för den mjölkbaserade mejeribranschen.

Stora förändringar kan vänta mjölkproducenter

Djurhållning

I en ny rapport målas en ganska mörk framtid upp för den mjölkbaserade mejeribranschen. Det är Ekonomihögskolan vid Lunds universitet som tillsammans med Tetra Pak tittat i spåkulan tio år framåt.