Malin Eborn

Grobarhetsanalys på Frökontrollen i Örebro. Det här provet har en helt okej grobarhet medan många andra analyser visar betydligt sämre resultat i år. Nere till höger ligger kornplantor innan utvärderingen börjar, till vänster ligger en hög med godkända normala plantor. Uppe till höger läggs de kärnor som inte har grott alls eller som inte har utvecklats till normala plantor.

Den regniga hösten med grödor som stod kvar länge ute i fält har påverkat utsädeskvalitén negativt. Partier med mycket låg grobarhet har hittats i stråsäd, åkerbönor och lin.

– Vi ser stora variationer i år. Det finns utsäde som är bra, men det finns mycket fler partier som är dåliga än vad det brukar förekomma, säger Matilda Lönnemark.

Ärtor har däremot klarat sig lite bättre eftersom de över lag skördades tidigare. För lantbrukare som använder eget utsäde det alltid viktigt att göra en analys men de låga grobarheterna i år gör det än mer angeläget.

– Det är inte så lätt att se själv. Spannmål kan se rätt okej ut men gror ändå riktigt dåligt, säger hon.

Intresset att analysera vårutsädet har också varit stort i år och många var tidigt ute och skickade in prover redan innan nyår. Eftersom analysen tar åtta dagar finns det ännu gott om tid att göra en analys på utsädet innan vårbruket drar i gång.

När det gäller sjukdomsproblematiken har den inte varit större än ett normalår.

– Naturligtvis hittar vi en del fusarium och bladfläcksvampar. Men det är inget som sticker ut, säger hon.

Under hösten rapporterade ATL om att den allvarliga svampsjukdomen stinksot hade upptäckts i Skåne, Östergötland och Närke. Förutom skördesänkningar kan skadegöraren vid stora angrepp leda till att vetet varken kan användas till livsmedel eller till foder. Analyser av vårutsädet har hitintills inte visat på samma större spridning i landet.

– Men urvalet av prover blir snett eftersom det ofta bara är de lantbrukare som misstänker att de har stinksot som begär ett sådant prov, säger hon.

Eftersom det är en allvarlig skadegörare och man tidigare sett en spridning borde alla lantbrukare kosta på sig en analys på stinksot, menar hon. Extra viktigt är det för ekologiska odlare eftersom de inte har möjlighet att beta utsädet kemiskt mot stinksot.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/forodande-skadegorare-pa-hostvete-sprider-sig/">Stinksot på höstvete sprider sig</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/allvarligt-svartrostangrepp-pa-varvete-i-sverige/">Allvarligt svartrostangrepp på vårvete i Sverige</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/utsadeskris-varvetet-snart-slut/">Utsädeskris – vårvetet snart slut</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/blott-vader-bromsar-hostsadden/">Blött väder bromsar höstsådden</a>

Grobarheter på ner till 40-50 procent har hittats i årets vårutsäde. – Läget är värre än vad vi befarande, säger Matilda Lönnemark, VD på Frökontrollen.

Många partier med grobarhet på ner till 40-50 procent har hittats. Utan grobarhetsanalys är det svårt att veta vilken kvalité det egna utsädet har.

Höstens regn har sänkt kvalitén på vårutsädet

Växtodling

Många utsädespartier med mycket låg grobarhet har upptäckts. Utan grobarhetsanalys är det svårt att veta vilken kvalité det egna utsädet har.