Mikael Marklund

Fabriken i Norrbotten ska om allt går i lås producera motsvarande 460 000 ton kvävegödsel.

Det finns långt gångna planer på en produktionsanläggning för fossilfri kvävegödsel i Norrbotten enligt Mox Murugan, investment manager på Invest in Norrbotten. Den ska kunna producera omkring 31 000 ton vätgas per år, som konverteras till 150 000 ton ammoniak vilket i sin tur blir olika typer av kvävegödsel.

Omräknat till Yaras N27 motsvarar ammoniakproduktionen 460 000 ton gödsel.

– Sverige är ett av få länder i Europa utan egen kvävegödselproduktion. Därför importerar vi över 500 000 ton varje år. Det finns en stor potential här att ersätta import med svensktillverkade och fossilfria gödselmedel, säger Mox Murugan.

Sverige kan på sikt börja exportera kvävegödsel. Det menar Mox Murugan på Invest in Norrbotten.

Vilka som ska gå in i projektet kan han inte avslöja, men det har enligt honom förts samtal med både nationella och internationella aktörer.

Det finns två tunga faktorer som talar för Norrbotten, enligt Mox Murugan. För det första finns där en stor och stabil produktion av ickefossil el.

– Till de lägsta priserna i Europa, säger Mox Murugan.

För det andra finns där god tillgång på det näst mest viktiga vid framställning av vätgas med hjälp av elektrolys:

– För varje kilo producerad vätgas går det åt 9 liter vatten. I Norrbotten finns det gott om bra vatten.

Mox Murugan tror på en snabb process när alla pusselbitar fallit på plats. Produktionen är i gång inom de närmaste fem åren, är hans vision.

– Det finns ett växande behov av fossilfri kvävegödsel. Både nationellt och på den globala marknaden. Vi känner ett stöd på EU-nivå. Så allt talar för att det ska gå i lås.

Tekniken är inget problem heller, menar han:

– I Norge har man gjort kvävegödsel i 100 år på det här sättet. Det är inte högteknologi det handlar om.

En annan metod att framställa kvävegödsel utgår från fossil naturgas. Förutom utsläppen är det en priskänslig råvara som gör det onödigt svårt för lantbrukare att göra sina kalkyler, menar Mox Murugan.

– Naturgasen följer oljepriset, som kan variera rejält, säger han och fortsätter:

– Här kommer priset att ligga på en stadig och genomsnittligt lägre nivå.

Har det i något läge varit aktuellt att använda biogas som råvara?

– Vi har tittat på det. Men med den storleken på produktion som kommer att vara här är det helt enkelt inte hållbart.

Stålindustrin planerar också att använda vätgas för att bli fossilfri. Två stora anläggningar (se faktaruta) är på gång. Och de behöver, precis som kvävegödseltillverkningen, stora mängder förnyelsebar el. Men den räcker till, hävdar Mox Murugan:

– Norrbotten exporterar el till Norge och Finland i dagsläget. Och i Finland startar man snart sitt stora kärnkraftverk vilket kapar deras importbehov. Så det kommer att finnas gott om el. Men det finns också planer på att öka produktionen av förnyelsebar el ytterligare för att möta framtida behov.

Det finns redan tankar på att skala upp verksamheten. Planen är att öka produktionen så att det kan bli en export antingen av kvävegödsel eller grön ammoniak, som bränsle eller för industriella processer. Tyskland är en möjlig marknad till exempel, enligt Mox Murugan.

<h3>Vätgas i Norrbotten</h3>• H2 Green Steel stöttas ekonomiskt av tunga investerare som Cristina Stenbeck och Daniel Ek. Tanken är att producera fossilfritt stål i en anläggning i Boden. Produktionen ska om allt går i lås börja 2024 och 2030 ligga på omkring 5,5 miljoner ton stål per år. Det kan jämföras med SSAB:s årsproduktion, som ligger på 8,8 miljoner ton stål. I planerna ingår också bygget av europas största vätgasfabrik. – Den kommer att bli 40-50 gånger större än något som nu finns på marknaden, säger Maria Persson-Gulda, teknikchef på H2 Green Steel, till Svenska Dagbladet.Precis som i den nya gödselfabriken bygger vätgasproduktionen här på att vatten spjälkas upp med hjälp av förnybar el. Bolaget beskriver sig som ett Tesla för stålindustrin.• SSAB har som mål att leverera fossilfritt stål senast 2026. Det ska ske med hjälp av vätgasbaserad reduktion och en ljusbågeugn. I projektet ingår även LKAB och Vattenfall. Anläggningarna i Oxelösund och Luleå håller nu på att ställas om. Hela företaget ska vara fossilfritt 2045.<h3>Invest in Norrbotten</h3>Bolaget ägs gemensamt av Region Norrbotten och kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Boden, Jokkmokk, Kalix, Luleå, Pajala, Piteå, Älvsbyn, Överkalix och Övertorneå.Syftet är att ”exportera kännedom och kunskap om affärsmässiga möjligheter i Norrbotten för att locka svenska och utländska företag och investerare till länet i syfte att skapa fler arbetstillfällen”.Fler gröna gödselfabriker• I oktober gick Yara och det danska energibolaget Ørsted ut med att de ska bygga en anläggning i Nederländerna som ska producera 75 000 ton fossilfri ammoniak per år. • Air Products, ACWA Power och NEOM har satsat 5 miljarder dollar på att bygga en anläggning i Saudiarabien som ska stå klar 2025. Årsproduktionen ska ligga på 1,2 miljoner ton ammoniak.• Spanska Fertiberia och Iberdrola ska använda solenergi för vätgasframställning i vad bolagen hävdar kommer att bli Europas största anläggning för fossilfri vätgas. Kapaciteten kommer att ligga på 200 000 ton ammoniak per år.• Yara planerar att på sikt ställa om produktionen i norska Porsgrunn till en helt fossilfri drift med hjälp av vätgas. Där tillverkas i dag 500 000 ton ammoniak per år.<h3>Vätgas</h3>Väte (H) är det lättaste och även vanligaste grundämnet i universum. På jorden är den vanligaste förekomsten i vatten (diväteoxid, H20). Väte är också en viktig råvara inom industrin. Världsproduktionen ligger på cirka 40 miljoner ton per år. Den dominerande råvaran för det är olika oljeprodukter.<h3>Ammoniak</h3>Kemisk formel NH3. Förutom till gödsel används ammoniak även för sprängämnestillverkning. Redan under första världskriget började man därför utveckla metoder för att utvinna kväve ur luften.

De sista detaljerna håller precis att sys ihop. Om fem år kan en storskalig anläggning för produktion av fossilfri kvävegödsel vara på plats i Norrbotten.