facebooktwittermail d
Vi har byggt om och förbättrat Mina sidor! Det innebär att du måste logga in igen för att komma åt ditt konto. Hör gärna av dig till Kundservice om du upplever problem.

Stor osäkerhet efter alla matlarm

Vi översvämmas av larm. Hoten heter sådant som ehec, cryptosporidium, MRSA, MRSP och ESBL. Eller svininfluensa. Eller dvärgbandmask.

Bokstavskombinationerna är de mest aktuella för närvarande, de står för mer eller mindre antibiotikaresistenta tarmbakterier som påträffats i något livsmedel eller i dricksvatten.

Resistenta bakterier sprids allt oftare ute i samhället, enligt en ny rapport från Smittskyddsinstitutet.

De här hoten är svåra att bedöma för lekmannen. Man är utlämnad till myndigheter och deras experter. Men inte heller de vet alltid vad som ska göras. Det kan man konstatera när man följer ehec-utbrottet i Tyskland – ju fler smittkällor som utpekas desto tydligare framgår att experterna famlar i blindo.

Det måste vara frustrerande för en genomsnittlig svensk konsument att plötsligt inte kunna lita på myndigheterna. Allt som saluförs måste väl vara friskt och kunna ätas rakt av? Det är vi ju vana vid.

I kölvattnet följer tvära kast i konsumtionen. Det tyska ehec-utbrottet gjorde plötsligt grönsaker farliga. Priset föll på alla grönsaker efter det att först spanska gurkor och sedan tyska böngroddar pekades ut som bovarna. De normala marknadsmekanismerna fungerar inte – i så fall borde ju svenska grönsaker stiga i pris på grund av ökad efterfrågan på säkra varor.

I Tyskland minskade de osäkra konsumenterna omedelbart på alla grönsaker. De ekonomiska konsekvenserna för odlarna blev genast stora, även i Sverige eftersom priset här pressas av stora mängder import samtidigt som de svenska odlarna producerar som mest.

Ryssland stängde som vanligt gränsen kvickt. Varpå EU måste rycka in med extra stöd till drabbade odlare.

Svårbedömda hot och irrationella konsumenter gör det svårt för odlaren och djuruppfödaren att parera följderna av matlarm och överdrivna reaktioner. En tröst i eländet är att gammal kunskap och beprövade metoder faktiskt minskar smittrisken.

Det vill säga koka och stek maten ordentligt, skölj frukt och grönsaker, tvätta händerna innan du hanterar livsmedel och när du har haft kontakt med djur.

För jordbrukaren gäller bland annat att vara försiktig med vattnet. Det kan innebära en risk att bevattna med ytvatten och att sprida stallgödsel på växande gröda. Dessutom måste antibiotikaanvändningen begränsas.