Fredrik Loberg

Lantbrukarna Lars Andersson och Robert Strandmyr hoppas att dikes- och dammprojektet ska resultera i bättre betesmarker.

För några år sedan tog länsstyrelserna i Kalmar och Jönköpings län, och Emåförbundet, initiativ till ett omfattande projekt. Målet är att hitta nya, ekonomiska och miljömässiga, utvecklingsmöjligheter vid Emån. Sedan dess har stora insatser gjorts på grannfastigheterna Bankebergs gård och Fliseryds säteri.

Där driver Lars Anderssons och Robert Strandmyrs familjer varsitt företag, med kor, kycklingar och får. Tillsammans sköter de Ruda Gård, med köttdjursproduktion. De tre lantbruken, med odlingar och betesmarker vid den nedre delen av Emån, har i många år upplevt problem att hantera varierande vattenmängder.

Nyckeln för att dikes- och dammprojektet vid Emån ska bli framgångsrikt är samverkan mellan olika aktörer, förklarar Robert Strandmyr, Lars Andersson och Henrik Karlsson.

– Jag har önskat mig större nivåskillnader på min mark. Det är bättre att vissa arealer står under vatten hela tiden, så att man vet att andra betes- eller odlingsarealer klarar sig från översvämningar, säger Lars Andersson.

– Jag har funderat en tid på att gräva tvåstegsdiken för att komma till rätta med problemen, berättar Robert Strandmyr.

Tack vare det nya Emåprojektet har båda lantbrukarna kunnat genomföra sina önskade åtgärder.

– Utan samverkan med länsstyrelsens expertis hade det inte gått. För mig som enskild lantbrukare skulle det ha inneburit för mycket administrativt jobb, säger Lars Andersson.

<h3>Höjd marknivå med 20-40 centimeter</h3>

Tillsammans med Henrik Karlsson, länsstyrelsens våtmarkssamordnare, har de kartlagt vilka grävningsarbeten som behövde utföras. Robert Strandmyr och Lars Andersson har även fått hjälp med ansökningar om offentligt ekonomiskt stöd och miljötillstånd. Efter att dessa beviljats grävdes under år 2017 och 2018 både tvåstegsdiken, med en mittfåra och omgivande terrasser på högre nivå, plus dammar. En förmiddag i mitten av mars år 2019 beskriver Lars Andersson och Robert Strandmyr hur arbetet gått till, på en del av deras jordbruksmark.

– Cirka 30 000 kubikmeter jordmassor har lagts upp i den hage som vi nu står på, och som ofta har varit översvämmad vid den här tiden på året, säger Lars Andersson.

– På det sättet har vi kunnat höja marknivån med 20-40 centimeter.

– Vi är spända av förväntan, och hoppas att det växer fram en vacker betesmark senare i år på den här platsen.

Lars Andersson på Bankebergs gård, Robert Strandmyr från Fliseryds Säteri och Henrik Karlsson från länsstyrelsen hoppas att damm- och dikesprojektet ska resultera i både ekonomiska och miljömässiga vinster.

<h3>”Skapar en win-win situation”</h3>

De senaste veckorna har det kommit mycket regn. Henrik Karlsson från länsstyrelsen följer arbetet i Emådalen noggrant, mäter arealerna som ligger till grund för EU-stöd. Projektet handlar också om att minska lantbrukens miljöpåverkan, förklarar han.

– Genom att utjämna vattenflödet kan vi hålla nere läckaget av näringsämnen, fosfor och kväve, till Östersjön, säger Henrik Karlsson.

– På det här sättet skapar vi en winwin-situation, där brukaren får bättre avkastning samtidigt som miljöförbättringar görs.

Projektet på Bankebergs, Fliseryds och Ruda gård är det mest omfattande längs Emåns avrinningsområde. Det har redan väckt stort intresse hos andra lantbrukare och ornitologier, eftersom tranor, tofsvipor och sånglärkor setts vid de nyskapade våtmarkerna.

Dessutom har Robert Strandmyr och Lars Andersson belönats med Mönsterås kommuns årliga miljöstipendium. Ytterligare ett mål med Emåprojektet är att fler lantbrukare förbereder sig systematiskt inför kommande perioder av torka, förklarar Henrik Karlsson.

– Alla åtgärder blir väldigt platsspecifika, men generellt sett tror jag att bevattningsdammar för lantbruket är en mycket viktig framtidsinvestering, säger han.

<h3>Emån och lantbruken</h3>Inom Emåns avrinningsområde finns betydande områden med jordbruksmark. Dessa har lokal betydelse både vad gäller livsmedelsproduktion och arbetstillfällen. I Emån anses problemen med övergödning inte vara stora, men närsaltsbidraget till kusten är stort. Under ett medelår beräknas Emån transportera cirka 920 ton kväve och 20 ton fosfor till Östersjön. Genom ett nytt projekt genomförs åtgärder för att öka jordbruksproduktionen och minska näringsförlusterna.Källa: Emåförbundet

Nygrävda diken och dammar förhindrar översvämningar på Robert Strandmyrs och Lars Anderssons jordbruksarealer i Emådalen, mellan Fliseryd och Högsby.– Förhoppningsvis kan vi både få bättre betesmarker och minimera vårt läckage av kväve och fosfor ut i Östersjön, säger Robert Strandmyr.

Målet: Bättre betesmarker och minimerat läckage av kväve och fosfor ut i Östersjön.