Torbjörn Esping

Vagnarna med hackad majs måste släpas fram av två slirande traktorer på det sura fältet i Klagstorp. Det är den sista majsskörden. Efter den sista helsädsskörden. Två sista skördar till Jordberga biogas.

Slutet. Sista skörden av majs till Jordberga biogas skördas på Söderslätt.

När Jordberga biogas presenterades 2012 var glädjen stor i bygden. På tomten bredvid det nedlagda sockerbruket skulle en ny stor förädling av lantbruksprodukter byggas.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/arbetsliv/biogas-finskt-bolag-i-svensk-storaffar/">Finskt bolag i svensk storaffär</a>

Swedish biogas satsade tillsammans med Nordic Sugar, lantbrukarna i Skånska biobränslebolaget och energibolaget Eon, som också lovade att köpa gasen till ett pris som gjorde anläggningen lönsam.

<h3>En ny köpare till jordbruksprodukter</h3>

Anläggningen skulle laddas med drygt 100 000 ton grönmassa, främst hackad helsäd och majs, och producera 12 miljoner kubikmeter fordonsgas. Lantbrukarna skulle få ytterligare en köpare om jordbruksprodukterna.

– Vi behöver ett ben till att stå på, vi har upplevt tre år med låga spannmålspriser, säger Torgil Johansson, lantbrukare och likvidator av Skånska biobränslebolaget.

För det har inte gått som man hoppades. Inte alls.

Kasserade grönsaker kommer att ta över efter jordbruksprodukterna på Jordberga biogas.

Anläggningen blev försenad och var inte i full drift förrän 2015, och odlarna fick leverera mindre än de hoppats.

Att hitta en lönsam produktionskedja från åker till reaktor var inte heller lätt. Sockerbetor var för dyrt. Även majs och helsäd är dyra råvaror.

Vid årsskiftet tog finska Gasum över Swedish biogas och köpte ut de andra ägarna i Jordberga biogas. Lantbrukarna i Skånska biobränslebolaget fick bra betalt för sin andel och hoppades på att fortsätta utveckla konceptet med biogas från jordbruksgrödor.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/ont-om-svenska-biodrivmedel-i-tankarna/">Ont om svenska biodrivmedel i tankarna</a>

Men Jordberga måste numera sälja gasen till marknadspris, och kan inte konkurrera med biogas från Danmark. Där har man ett överskott på gas från all gödsel från grisar och kor. I och med att den danska gasen har ett produktionsstöd i Danmark och sedan också en skattebefrielse i Sverige är den danska gasen nästan hälften så dyr.

– Det är förvisso en Jordbergaproblematik, med det är en problematik som gäller för hela den svenska biogasverksamheten. Svenska anläggningar inte kan nå lönsamhet i nuvarande marknadsläge, om de inte sitter med långa avtal, säger Markus Olsson, vd på Gasum i Sverige.

Slutet. Sista skörden av majs till Jordberga biogas med en Claas Jaguar.

Gasum har fem anläggningar i Sverige, som i huvudsak rötar avfall och restprodukter från jordbruk och livsmedelindustri. I Örebro används en del vall. De andra anläggningarna, liksom andra anläggningar i Sverige, kommer att drabbas när deras avtal löper ut.

Anläggningen i Jordberga är dock extra känslig. Dels för att råvarorna är lite dyrare än de restprodukter som används i andra anläggningar. Dels för att politikerna i EU vill fasa ut råvaror till biodrivmedel som kommer från åkermark.

– Det här gäller inte bara biogas, det gäller RME och etanol också. På sikt ska det fasas ut. Allt faller som ett korthus. Vi kommer att vara väldigt skeptiska innan jordbruket vågar ge oss in på en ny satsning på energi, säger Torgil Johansson.

– Man drar undan benen för förnybara drivmedel i Sverige fullständigt. Det här är inte riktigt klokt. Man kan använda Jordberga som ett bra exempel på vad som kommer att hända, säger Markus Olsson.

Torgil Johansson är kritisk mot energipolitiken, som gör att svensk biogas inte kan konkurrera med dansk.

Gasum har dragit ned den olönsamma produktionen vid Jordberga så gott det går. Och i stället för jordbruksprodukter försöker Gasum ställa om till avfall och restprodukter och sätter stopp för substrat från jordbruket nästa år. Vilket drabbar maskinstationer och lantbrukare som satsat på bioenergi och hitta ett odlingssystem med mellangrödor till energi mellan humangrödorna.

Plansiloerna Jordberga fylls med nu med avrens och kasserade grönsaker i stället för majs och helsäd. Men tillgången på restprodukter är begränsad, och det är kostsamt att ställa om till avfall.

– Vi försöker övervintra. Och hade vi inte haft en uthållig ägare så hade inte den anläggningen producerat en gnutta gas överhuvudtaget, säger Markus Olsson.

Behandlad mängd substrat: 100 000 ton/år

Substrat: Majs, helsäd (grönskördad spannmål), vegetabiliska restprodukter.

Producerad mängd biometan: 11,7 miljoner Nm3/år.

Produktion av biogödsel: 110 000 ton/år.

Reduktion av CO2: 28 000 ton/år.

Ägare: Gasum. Tidigare Swedish biogas, Eon, Skånska biobränslebolaget, och Nordic Sugar.

• Biogas som används i fordonsgas är skattebefriat från energiskatt och koldioxidskatt, värt 2,42 kronor per kubikmeter.

• Biogas till fordonsgas har den rad olika stöd, tillsammans värda motsvarande 9,50 svenska kronor per kubikmeter.

Källa: Skatteverket och Energinet.dk

Sveriges största biogasanläggning, Jordberga biogas, hotas av nedläggning. Produktionen har dragits ned och Jordberga stoppar råvaror från skånska bönder.