Börge Nilsson

Jordbruksverket har fått hård kritik från Statskontoret för sitt sätt att sköta byggandet av det nya IT-systemet. Bland annat anklagas ledningen för bristfällig styrning av arbetet.

Det är dyrt för staten att betala ut EU-bidrag. Prislappen för att fördela 115,2 miljarder kronor i bidrag till landets lantbrukare, de senaste tio åren, är svindlande 7,4 miljarder, visar ATL:s granskning.

Det innebär att kostnaden för att betala ut en hundralapp i stöd, har varit så högt som nio kronor vissa år. Eller annorlunda uttryckt nio procent av det belopp som ges i bidrag.

Läs även: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/jordbruksverkets-it-system-kan-vara-oanvandbart-redan-2021/">Jordbruksverket svarar – ”Vi hade inget alternativ”</a>

I den kostnaden ingår arbetet på Jordbruksverket och på länsstyrelserna. Men det är bygget av det nya IT-system som ska hantera utbetalningarna, som har spräckt budgeten rejält. IT-systemet har kostat 660 miljoner kronor att bygga visar nya siffror som ATL har tagit fram.

Redan för två år sedan fick Jordbruksverket hård kritik av Statskontoret. Stödkaoset hotar att göra landets jordbrukspolitik mindre effektfull, skrev granskarna. Sedan dess har det bara blivit värre.

Bara utvecklingskostnaderna beräknades då kosta 600 miljoner kronor, en siffra som nu växt till 660 miljoner kronor.

– Det har kostat mer än man förväntade sig. Det har blivit dubbelt så dyrt, och det där får Jordbruksverket i stort sett finansiera inom sina ordinarie ramar, sade Johan Wockelberg-Hedlund, utredare på Statskontoret, till ATL när <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/skarp-kritik-mot-jordbruksverket/">rapporten presenterades för två år sedan</a>.

Att IT-systemet inte fungerat som det ska ger merarbete som ökat kostnaden för handläggarnas normala arbete med att administrera stöden. Där är den totala summan nu uppe i 7,4 miljarder på tio år.

I mars 2016 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att analysera vilka förutsättningar Jordbruksverket har att utföra sitt uppdrag. Regeringen ville särskilt veta hur kostnaderna för IT-systemet för EU-stöd utvecklades och hur det arbetet styrdes, samt vilka konsekvenser kostnadsexplosionen får för övrig verksamhet inom Jordbruksverket och vilken kvalitet den verksamheten håller.

Kritiken är omfattande. Förseningarna och fördyringarna beror inte bara på sena besked om EU:s regelverk, utan också på brister inom myndigheten.

”Enligt Statskontoret analyserade Jordbruksverket inte i tillräcklig utsträckning nyttan av IT-stöden och de risker som stora projekt medför”, skriver utredarna.

När den interna styrningen brast blev myndigheten för beroende av sina konsulter. Dessutom granskade internrevisionen aldrig utvecklingen av det nya IT-systemet.

Eftersom IT-konsulterna blivit så dyra fattas det pengar. Jordbruksverket har helt enkelt inte råd att sköta övriga uppgifter.

Att det är allvarligt framgår av rapporten. Verket ansvarar för EU-kontakterna, utvecklingsarbetet och analysen av den nationella politiken.

”Det innebär att Jordbruksverkets kunskapsproduktion minskar i omfattning, vilket på sikt riskerar att leda till att jordbruks- och landsbygdspolitiken blir mindre effektfull”, skriver rapportförfattarna.

Om allt IT-stöd verkligen kommer att göra handläggningen billigare i framtiden går inte att bedöma, enligt Statskontoret. De föreslog att verket skulle spara in på IT-arbetet.

Statskontoret tolkade uppdraget som att det också skulle bedöma om Jordbruksverket är rustat att genomföra samma utvecklingsarbete för EU:s kommande programperiod 2021-2027.

Utredarna anser att Jordbruksverket inte ska ha fria händer i det arbetet, utan skriver att det är ”angeläget att regeringen följer hur Jordbruksverket kommer att lägga upp sitt utvecklingsarbete inför nästa programperiod”.

<h3>Statskontorets kritik</h3>• Jordbruksverket började bygga ett avancerat digitalt IT-system för att betala ut EU-bidrag utan att först tillräckligt noga analysera vilken nytta det skulle ge och vad det skulle kosta. • Den interna styrningen av arbetet var svag. Nödvändiga strategiska beslut fattades aldrig. Det saknades tydliga processer för kompetensförsörjning och styrning av konsulter.• När arbetet blev försenat och fördyrat saknades tillräcklig styrning. • Kostnaden för IT-systemet dränerar resurserna till verkets övriga uppgifter, vilket riskerar att göra jordbruks- och landsbygdspolitiken mindre effektfull.

Att betala ut EU-stöd till landets bönder och landsbygdsföretagare har på tio år kostat svindlande 7,4 miljarder kronor. Ändå har inte bönderna fått pengarna i tid. Trots hård kritik har miljardrullningen fortsatt.

Bönderna får inte sina pengar i tid och trots hård kritik fortsätter miljonrullningen.

ATL granskar: Stödkaoset kostar 7,4 miljarder

Företagande

Bönderna får inte sina pengar i tid och trots hård kritik mot Jordbruksverket fortsätter miljonrullningen.