Mikael Gianuzzi

Rostade åkerbönor som ska malas ner och bli kofoder. Arkivbild.

Efterfrågan på åkerböna ökar. Bakgrunden är högre priset på soja men också en ambition att välja närodlad framför importerat protein i fodret.

– Jag skulle säga att det är en kombination av båda men särskild på ekosidan väger närodlat tyngre, säger Anna Hultgren, rådgivare lantbruksdjur, Hushållningssällskapet Västra Götaland.

Det märks hos till exempel Vallberga Lantmän i Halland. För att få fler att odla mer och öka inleveranserna av åkerböna har foderproducenten satsat på Facebookannonsering och jobbat aktivt för att påverka medlemmarna och kunder.

För skörd 2020 var intaget 3 300 ton mot 2 577 ton skörd 2019.

– Det kom några fler leveranser efter kampanjen men vi hade nog hoppats på betydligt fler. Vi vill kunna ha svenska råvaror i foderproduktionen och har en dröm om att 10 000 ton åkerböna i mottagningen, säger Jörgen Karlsson, vd på Vallberga Lantmän.

Odlingen av åkerböna i Sverige ökade under hela 2000-talet ända fram till toppåret 2017 då arealen uppgick till 30 490 hektar. 2018 gav dålig skörd av den torkkänsliga grödan och många tröttnade när intäkten knappt ens täckte utsädeskostnaden. 2020 låg den odlade arealen på 19 780 hektar.

Det finns flera faktorer som bromsar en utökad odling. Lantmännen besked om att sluta ta emot grödan i skörd har varit en stark signal. Ett annat hinder för att få fler att satsa på proteingrödan är att reglerna kring ekologisk fokusareal har ändrats.

– Du kan fortfarande ha åkerböna på fokusarealen men du får inte göra kemisk ogräsbekämpning. Alla har inte tillgång till maskinerna för mekanisk ogräsbekämpning, säger Jörgen Karlsson.

En annan utmaning är en hög utsädeskostnad. Tidigare ställde också stora frön krav på såmaskinen.

– Det har blivit bättre med de nya bönsorterna. Det underlättar när du ska leverera ut 300-350 kilo per hektar. Tidigare betraktades odlingen som besvärlig med sen skörd men numera ligger den i september De nya sorterna ger också bättre och jämnare skörd, säger Jan Jönsson på Ly-Ros Lantbruk, utanför Bjuv.

Ly-Ros kör plöjningsfritt och Jan Jönsson vill ha en baljväxt i växtföljden och ser åkerböna som en viktig avbrottsgröda med mycket och djupa rötter.

Han tror att det som skulle kunna öka intresset och få fler att odla grödan är ett högre pris. I dag noteras åkerböna till 2,20 kronor hos Vallberga Lantmän.

– Ökar behovet så drivs ju priset. Sojan fortsätter att stiga så det finns goda möjligheter för åkerbönan att ta plats, säger Jan Jönsson.

Efterfrågan på åkerböna stiger i den svenska foderproduktionen men det krävs ett rejält prislyft för att den odlade arealen ska hänga med uppåt.

Stigande sojapris ökar intresset för åkerböna

Växtodling

Efterfrågan på åkerböna stiger i den svenska foderproduktionen men det krävs ett rejält prislyft för att den odlade arealen ska hänga med uppåt.