Regeringen oroar sig för de långa handläggningstiderna på Lantmäteriet. Därför har den begärt att Statskontoret ska utreda verksamheten. Rapporten kom idag tisdag och pekar på flera djupa systemfel.
Statskontoret: Lantmäteriet har lång väg kvar
Lantbrukare har fått stå tillbaka när Lantmäteriet har problem, konstaterar Statskontoret som utrett verksamheten åt regeringen.
Bland annat visar det sig att skog- och lantbrukssektorn står för 36 procent av Lantmäteriets ärenden. Och att just dessa branscher hamnar längst bak i kön sedan bostadsbyggande och bredbandsutbyggnad prioriterats, vilket bryter mot principen om likabehandling.
Lantmäteriet har angripit problemet. Antalet prioriterade ärenden har gått ner från 50 till 20 procent. "Tidigare prioriterade kontorens medarbetare ofta enkla ärenden och de sakägare som skrek högst”, konstaterar Statskontoret torrt.
ATL TYCKER: Ge Lantmäteriet riktade landsbygdspengar
Trots att Lantmäteriet aktivt försöker effektivisera verksamheten, bland annat genom en central kö, så har handläggningstiden fortsatt att öka.
För fastighetsreglering med två fastigheter inblandade har tiden ökat från 25 veckor 2014 till 45 veckor 2016. Även avstyckningar (mindre än 5000 kvm) har ökat till 35 veckor.
Missar målen
Därmed kommer Lantmäteriet inte att nå regeringens mål om högst 40 veckors handläggningstid till den 1 juli 2018.
Bakgrunden till Lantmäteriets problem är det stora byggandet som pågår i landet. De erfarna lantmätarna köps över till den privata sektorn och Lantmäteriet tvingas rekrytera oerfarna. Trots det hinner myndigheten inte med att fylla luckorna. Underskottet på erfaret folk ökar.
60 procent av förrättningslantmätarna i de kommunala lantmäterimyndigheterna har idag fem års erfarenhet eller mindre.
PREMIUM: Läget allt värre på Lantmäteriet
Samtidigt konstaterar Statskontoret att Lantmäteriets åtgärdspaket börjar ge effekt. Antalet ärenden som är fem år och äldre har sjunkit från cirka 2 400 till drygt tusen på knappt två år.
För få lantmätare
Men grundproblemet kvarstår, det utbildas bara hälften så många lantmätare som behövs. Därmed riskerar problemet att växa.
Lantmäteriet försöker möta situationen genom att höja priserna för tjänsterna. Under de senaste fyra åren har priserna höjts tre gånger, den senaste i januari 2017.
Förlorarna är sakägarna som förutom högre kostnader även riskerar att inte behandlas likvärdigt samt att problemen ”verkar starkt inskränkande på den enskildes möjligheter att förfoga över sin egendom”.
ATL-TV: Högsta möjliga pumpatryck
LÄS OCKSÅ: De lär sig nödslakta på gården
LÄS OCKSÅ: Snart är det förarlöst i skogen