Cecilia Persson

Drygt en halv miljon kronor per hektar – så mycket kostade den mest åtråvärda åkermarken 2020 (arkivbild).

Genomsnittspriset för åkermarken har stigit kraftigt de senaste tio åren. Men i fjol lade sig kurvan på en platå.

Åtminstone enligt Ludvig & Co:s nya prisstatistik som gäller åkermark som såldes via företagets mäklare i fjol.

– Ja, procentökningen är väldigt modest 2020. Särskilt på den högst betalada åkermarken har vi sett en lite lugnare situation, säger Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.

Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.

I fjol ökade priserna med en procent, enligt rapporten. Det kan jämföras med att priserna stigit med 18 procent de senaste fem åren. Det var ett ovanligt fjolår på många sätt, men Per Skargren tror att en fortsatt svag prisuppgång är att vänta på jordbruksmark.

LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/maklare-fullkomliga-rekordpriser-under-varen/">Fullkomliga rekordpriser under våren</a>LÄS OCKSÅ: <a href="https://www.atl.nu/skog/fastighetspriserna-immuna-mot-corona/">Skogspriserna immuna mot corona</a>

Den fortsatt låga räntan och den låga inflationen pekar mot det:

– Räntan kan inte bli mycket lägre nu och också bankerna blev lite försiktigare i fjol. Köpare behöver gå in med mer eget kapital.

<h3>Dyrast: Halv miljon kronor per hektar </h3>

För tre miljoner kronor får man i snitt 13 hektar mark i Skåne och 115 hektar i Norrland.

I södra Skåne fanns den dyraste åkermarken enligt statistiken, med 536 000 kronor per hektar. Men även i områden med samma bördighetsklass kan det vara stora skillnader i pris, inte minst i de dyraste områdena.

– Man har ofta långa ägarcykler i flera generationer. När det kommer mark ut så är det mycket timing som avgör hur det ser ut med investeringsviljan i gårdarna runt omkring, säger Per Skargren.

Helena Hansson, professor i jordbrukssektorns ekonomi vid SLU, tror att ränteläget ändå kan bädda för fortsatt stigande priser, men att jordförvärvslagstiftningen snarare kyler ner marknaden:

– Den innebär ju i praktiken att jordbruksmarken köps och säljs mellan privatpersoner snarare än juridiska personer. Det blir tuffare för en privatperson att kunna hålla en så stor investering när priserna har gått upp så mycket.

Helena Hansson är professor i jordbrukssektorns ekonomi.

Är det rimliga åkermarkspriser i Sverige där det är som dyrast?

– Relaterar man det till produktionsvärdet så är det inte rimliga priser. Men det handlar också om en förväntan att kunna sälja marken och få ut ett högre värde. Marknadsvärdet beror på vilken alternativ användning som finns, säger Helena Hansson och fortsätter:

– Lantbruksföretagens problem handlar ofta om likviditet. Men om man klarar sina amorteringar så är det inte irrationellt att investera i de här värdeökningarna. För en del är det ett sorts pensionssparande. Men sedan är det förstås alltid en risk att det inte blir den ökning som man tror.

Fler än nio av tio som köpte åkermark i fjol ägde redan en jordbruksfastighet, enligt rapporten. Medelåldern på köparen var 50 år och bara sju procent av de som köpte åkermark var nyetablerade lantbrukare.

– Det är tufft att köpa mycket mark i början av sin företagarkarriär. Det handlar ju om att bygga ett starkt kassaflöde och då finns det ofta andra investeringar som betalar sig bättre. Men markköpet säkerställer tryggheten i företagandet för många, säger Per Skargren.

Att många köper marken sent handlar också ofta om blivande generationsskiften. Helena Hansson är mer bekymrad över att det är svårt för unga personer att köpa jordbruksmark om den inte finns i släkten.

– Här har Sverige inte den typen av lösningar som finns i många andra länder, säger Helena Hansson och nämner exemplet med ”Sharemilking” i Nya Zeeland. Det innebär att unga mjölkbönder ofta äger sin besättning och sin utrustning men arrenderar en gård och steg för steg får köpa en större och större andel av den.

<h3>FAKTA: Åkermarksrapporten</h3>Statistiken visar vad marknaden i genomsnitt har betalat för åkermark och grundas på de fastigheter med åkermark som Ludvig &amp; Co förmedlade på öppna marknaden under 2020.Även lagfarna överlåtelser och överlåtelser där en hel fastighet eller delar av åkermark överförs till en annan ingår. Skog-, betesmark och byggnader med mera ingår inte i statistiken. Så kallade generationsskiften och överlåtelser i form av bodelning ingår inte. Statistiken redovisas utifrån fem olika bördighetsklasser och pris per hektar (se tabell).Ludvig &amp; Co (tidigare LRF Konsult) har gjort den här undersökningen årligen sedan 2003.Källa: Ludvig &amp; Co. <h3>Få kvinnor köper åkermark</h3>• Medelåldern bland säljare är 65 år och köpare 50 år.• 93 procent av åkermarken är tillköp till befintligt lantbruk. • 7 procent är köp för nyetablering. • Av de som säljer åkermark är 35 procent kvinnor och 65 procent män.• Av de som köper åkermark är 86 procent män och 14 procent kvinnor. Källa: Åkermarksrapporten 2020.

Drygt en halv miljon kronor per hektar – så mycket kostade den mest åtråvärda åkermarken i fjol som såldes av fastighetsmäklarna på Ludvig & Co, tidigare LRF Konsult.Men prisökningen på svensk åkermark bromsar in, enligt företaget.

Prisrallyt på åkermark kan gå mot sitt slut

Lantbruk

Drygt en halv miljon kronor per hektar – så mycket kostade den mest åtråvärda åkermarken 2020.