Ulf Aronsson

Röjningen ökar, och det är de enskilda skogsägarna som står för merparten.

Mellan 2017 och 2019 har den areal som ungskogsröjs ökat med 18 procent, enligt statistik från Skogsstyrelsen. De enskilda skogsägarna står för cirka 70 procent av den röjda arealen medan privata ägare som skogsbolag står för drygt 20 procent och offentliga ägare för cirka 10 procent.

Det kan jämföras med ägarandelar av skogsmarken där enskilda äger 48 procent, privata 30 procent och offentliga ägare drygt 20 procent.

En förklaring till de enskilda skogsägarnas höga andel av röjningen kan vara den geografiska fördelningen. 38 procent av den röjda arealen finns i Götaland, 27 procent i Svealand, 19 procent i södra Norrland och 16 procent i södra Norrland. Trots att skogsarealerna är större i norra Sverige kan röjningsbehovet vara större i söder på grund av högre tillväxt, samtidigt som andelen enskilda ägare också är högre.

<h3>Mer föryngring, mindre contorta</h3>

Även arealen för skogsodling med plantering eller sådd har ökat med 5,6 procent till 189 000 hektar. Skogsodlad areal nådde en topp på cirka 200 000 hektar per år i slutet av 1980-talet för att sedan falla till knappt 120 000 hektar runt 1994.

Däremot minskar andelen som föryngras med contorta. Under 2019 föryngrades cirka 2 000 hektar med contorta, 2017 var det cirka 3 200 hektar och 2016 ungefär 4 100 hektar. Det kan jämföras med i genomsnitt 32 000 hektar per år under 1980-talet. Sedan 1980 har knappt 480 000 hektar föryngrats med contorta.

Ungskogsröjningen ökar, och det är de enskilda skogsägarna som står för merparten. Det visar ny statistik från Skogsstyrelsen.