Marcus Frennemark

Eftersläpningarna i stödhanteringen beror på IT-brister som gör länsstyrelsernas handläggning tidskrävande.

Vid årsskiftet var bedömningen att det återstod 267 miljoner kronor att betala ut för åren 2016 och 2017. Sedan dess har visserligen drygt 100 miljoner kronor betalats ut, men sedan prognosen för 2016 och 2017 räknats om och resterande stöd för 2018 lagts till har slutsumman vuxit.

Många av 2018 års eftersläpningar hänger ihop med de föregående åren.

– Ja, det finns en klar koppling till att ärenden för 2016 och 2017 behöver bli klara först innan slutbetalningar kan göras för 2018, säger Patrik Alenfelt, chef för jordbrukarstödsavdelningen på Jordbruksverket.

Eftersläpningarna i stödhanteringen beror på IT-brister som gör länsstyrelsernas handläggning tidskrävande. Men i början på februari levererade Jordbruksverket den sista byggstenen i IT-systemet till länsstyrelserna.

– Det gör att länsstyrelserna kan jobba med delar som inte var möjliga tidigare. Det har underlättat länsstyrelsernas arbete. De har ett stort arbete framför sig men vi utbetalningsvolymerna har fördubblats de senaste tre veckorna, säger Patrik Alenfelt.

Matz Hammarström, landsbygdsdirektör vid Länsstyrelsen i Skåne.

<h3>”Krävs mycket manuellt arbete”</h3>

Men frågan är om det täcker länsstyrelsernas behov.

– Jordbruksverket har levererat det som man haft möjligt att leverera. Men det saknas fortfarande delar och det gör att vårt arbete drar ut på tiden, säger Marie Andreasson, landsbygdsdirektör på Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Matz Hammarström, landsbygdsdirektör i Skåne län, håller med:

– Det saknas delar som var planerade och som länsstyrelserna haft anledning att förvänta sig. Det gör att det fortfarande krävs mycket manuellt arbete på varje ansökan, säger han.

Marie Andreasson, landsbygdsdirektör Länsstyrelsen Västra Götaland.

Patrik Alenfelt är väl medveten om länsstyrelsernas önskemål.

– Vi har levererat efter den plan som vi tog fram under hösten. Men sedan vet vi att de vill ha mer på länsstyrelserna för att kunna jobba effektivare, säger han.

Det IT-stöd länsstyrelserna har nu är alltså vad de får klara sig med även under de två år som återstår av landsbygdsprogrammet?

– Ja, i grunden är det tänkt så. Vi planerar inga nya stora leveranser. Sedan kommer vi naturligtvis att fortlöpande titta på vad som kan förbättras och effektiviseras efter länsstyrelsernas erfarenheter. De har bara jobbat med det här i några veckor ännu, säger Patrik Alenfelt.

<h3>Vill fokusera på större belopp</h3>

I dialogen mellan länsstyrelserna och Jordbruksverket diskuteras olika sätt att snabba upp handläggningen. En idé från några av de stora länsstyrelserna är att göra slututbetalningen utan att utreda förändringar som innebär att stödbeloppet ökar eller minskar med mindre än 100 euro.

– Återkrav av görs inte på lägre belopp än 100 euro och kanske kunde man ha samma princip för slutbetalningar. Det skulle vara ett sätt att fokusera på dem med större belopp, säger Matz Hammarström.

På Jordbruksverket är man tveksam till förslaget. Reglerna ger stöd för att begränsa återkraven, men inte för att begränsa slutbetalningarna till 100 euro.

Däremot undersöker man andra sätt att begränsa arbetet med små belopp.

– Det vore bra med en ”skattekonto-modell”, där man inte betalar ut något förrän det handlar om ett väsentligt belopp. Men det är en större fråga som har varit på tapeten länge och som vi inte har kunnat genomföra ännu, säger Patrik Alenfelt.

Statens skuldberg till lantbrukarna växer. Sedan även 2018 har lagts till åren med försenade miljöstöd har skulden nu vuxit till drygt 321 miljoner kronor enligt Jordbruksverkets senaste prognos.

Sedan även 2018 har lagts till åren med försenade miljöstöd har skulden nu vuxit till drygt 321 miljoner kronor, enligt Jordbruksverkets senaste prognos.