Marcus Frennemark

Så mycket har Sveriges bönder att fordra i miljöersättningar för åren 2015, 2016 och 2017.

Summan är från i fredags och en prognos.

– Det är ett möjligt utfall. Det är först när handläggningen är klar på länsstyrelsen som man vet det verkliga utfallet, säger Patrik Alenfelt, chef för jordbrukarstödsavdelningen på Jordbruksverket.

Beloppet sjunker vecka för vecka i takt med att ärenden avslutas och pengar betalas ut.

Men det går långsamt. De senaste två veckorna minskade prognosen med knappt fem miljoner kronor.

I den takten skulle det ta nästan två år till innan staten hade gjort rätt för sig. Men det ska det inte göra har landsbygdsminister Sven-Erik Bucht sagt.

– Jag kan aldrig lova det, men det är vårt absoluta mål att så många som möjligt ska ha fått så mycket som möjligt av sina pengar i slutet på året, säger Mirja Hjers, tillförordnad divisionsdirektör för Jordbruksverkets utbetalningsfunktion.

Efter sommaren har det tagits krafttag på Jordbruksverket för att få den här surdegen ur världen. En prioritering för arbetet görs tillsammans med länsstyrelserna och den ska beslutas gemensamt första veckan i september i ett samverkansråd som leds av generaldirektören.

– Den prioriteringen kommer vi att följa nogsamt vecka för vecka, säger Mirja Hjers.

Det är välbekant att det är utvecklingen av IT-system som krävt mer än förväntat. Insatserna på IT-sidan har ökat. Av årsredovisningen för 2017 framgår att 125 av Jordbruksverkets 836 årsanställda (exklusive distriktsveterinärorganisationen) då ägnade sig åt utveckling och förvaltning av IT. Därutöver köptes det in konsulttjänster motsvarande ytterligare 66 årsarbetskrafter.

Men det har uppenbarligen inte varit nog. Först i höst, närmare fyra år efter att landsbygdsprogrammet började löpa, kommer de kompletta systemen att vara på plats.

– IT-utvecklingen har styrt tidplanen. Vi har satt till alla resurser som funnits att få tag på, säger Patrik Alenfelt.

Prioritet har getts åt de stöd som innebär mest pengar till lantbruksföretagen. Gårdsstöd, förgröningsstöd, kompensationsstöd med mera är utbetalt och klart; under 2017 betalade Jordbruksverket ut drygt 9,2 miljarder kronor i olika typer av jordbrukarstöd. Men fortfarande återstår cirka 276 miljoner kronor i miljöstöd att betala ut.

– IT-utvecklingen har styrt tidplanen. Vi har satt till alla resurser som funnits att få tag på, säger Patrik Alenfelt, chef för jordbrukarstödsavdelningen på Jordbruksverket.

<h3>”Fullständigt oacceptabelt”</h3>

LRF är starkt kritiska till förseningarna.

– Det är fullständigt oacceptabelt, finns inga andra ord för det. Vi behöver väl fungerande myndigheter, inte minst ett år som detta, säger Åsa Odell, vice ordförande i LRF.

Även på länsstyrelserna gror ett missnöje över att inte ha de administrativa verktyg som behövs.

– Det håller inte för myndigheter att säga att vårt datasystem fungerar inte så bra, inte i tider som dessa, sa Ola Melin, länsöverdirektör på Länsstyrelsen i Skåne vid ett bondemöte i veckan.

Med det kompletta IT-systemet på plats inom kort och gemensamma prioriteringar med länsstyrelserna finns förutsättningarna att det ska löpa smidigare framöver.

– Målsättningen är att 2019 ska bli ett normalår med väl fungerande processer för alla stöd, säger Mirja Hjers till ATL.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/bucht-s-lovar-full-utbetalning-av-forsenade-stod-i-host/">Bucht (S): Full utbetalning av försenade stöd i höst</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/forsenat-eu-stod-ger-skattesmall-till-jordbrukare/">Försenat stöd kan ge skattesmäll</a>

Landsbygdsministern lovar att de försenade stöden ska finnas på kontot före nyår. Jordbruksverket tar gemensamma krafttag med länsstyrelserna och hoppas att 2019 ska bli ett normalår.

Inga pengar utbetalda tre år bakåt men jordbruksverket kraftsamlar för att 2019 blir ett normalår.

Staten skyldig bönder en halv miljard

Företagande

Så mycket har Sveriges bönder att fordra i miljöersättningar för åren 2015, 2016 och 2017.