På sitt sista rådsmöte som ordförandeland presenterade Danmark en lägesrapport för reformen av jordbrukspolitiken. Den visar att EU:s medlemsländer står bakom flera förslag som är viktiga för Sverige.
Bland annat konstateras det i rapporten att både ministrar och EU-kommissionen är för att betesmark definieras bredare än vad dagens regelverk tillåter. Det bör inte längre vara ett krav att marken ska domineras av gräs, vilket bör ge utrymme för buskigare och trädtätare beten. En mer tillåtande definition stöttas även av Luis Manuel Capoulas Santos, som förbereder EU-parlamentets rapport om reform av gårdsstöden.
Samma stödsystem
EU-kommissionen vill att alla medlemsländer inför samma stödsystem, närmare bestämt det som Sverige redan har. I kommissionens förslag dras alla stödrätter in och nya delas ut, oavsett vilket system som tillämpats tidigare. I rådet finns det ett brett stöd för att länder som Sverige ska slippa börja om från början med stödrätterna. Den linjen är även EU-parlamentets rapportör inne på.Majoriteten av medlemsländerna anser att de särskilda stöden för unga jordbrukare och småbrukare bör vara frivilliga. För Eskil Erlandsson är det en fråga om förenkling.– Om medlemsländerna kan avstå från att införa en del saker så behöver man ju inte bygga upp administration för det.
Startbidrag
Ett alternativ till ett speciellt stöd för unga bönder finns i startbidraget i landsbygdsprogrammet, anser landsbygdsministern.Ministerrådet sjunger inte med en röst vad det gäller alla reformförslag. När det gäller kopplade stöd finns alla åsikter på skalan noterade, från de som tycker att EU-kommissionens lista på sektorer som bör kunna få stöd är för kort till de som inte vill ha några kopplade stöd alls via de som tycker att listan är för lång.Enligt Eskil Erlandsson är det allra längst till enighet om hur stöden ska jämnas ut mellan medlemsländerna.– Det är ju ekonomiskt tungt, för alla egentligen, utom Sverige. Vi ligger ju på balanspunkten.