Malin Eborn

Christian Radby ser det som en spännande utmaning att testa en helt ny gröda. Han har aldrig odlat potatis förut och tycker det känns kul att lära sig något nytt. Potatiskuporna sticker ut i ett område som annars domineras av sockerbetor, spannmål och oljeväxter.

Odlingen av stärkelsepotatis har väckt uppmärksamhet i bygden. Här i Furulund, nordväst om Lund i Skåne, odlas det traditionellt sockerbetor, höstvete, maltkorn och höstraps.

– Jag har odlat dessa grödor i tjugo år så det är dags att bredda min portfölj av kunskap, säger Christian Radby, som driver Radby Jordbruk och Maskinstation AB.

Han är en av 30 nya stärkelsepotatisodlare i år som framför allt har rekryterats i västra och södra Skåne, alltså utanför det område i nordöstra Skåne och Blekinge som förknippas med odlingen. Men gården ligger inom radien på 14 mil från Lyckeby Starchs fabrik utanför Kristianstad, vilket betyder att frakten är fri.

Startskottet var funderingar runt att investera i en bevattningsanläggning, efter två år med behov av bevattning i grödorna. Även i år skulle höstvetet och rapsen behövt vatten under våren för att få bättre effekter av kvävegödseln. Med potatis i växtföljden blir investeringskalkylen bättre än för enbart sockerbetor, spannmål och raps.

Tillsammans med en granne som också testar stärkelsepotatis i år provborrar Christian Radby efter vatten. Men de 10 hektaren stärkelsepotatis som odlas på lättlera på Radby gård får i år klara sig utan bevattning.

Det blir mer sockerbetor på gården i västra Skåne, tack vare den extra bonus Nordic Sugar erbjuder till odlare som ökar betodlingen med mer än 10 procent.

Förhoppningen är att stärkelsepotatisen ska lyfta lönsamheten i odlingen framöver. Att Lyckeby Starch höjt betalningen under året och har som mål att lyfta ersättningen ytterligare gör att kalkylen framåt ser bra ut, men det återstår att se hur det blir i praktiken.

– Snittet för TB 2 ska bli betydligt högre än för betor, annars är det inte intressant i och med att den ekonomiska risken i potatisodlingen är större, säger Christian Radby.

Detta år utökar han även betodlingen på gården från normalt 40–45 hektar till 62 hektar för att få del av Nordic Sugars extra bonus till odlare som ökar sin areal med mer än 10 procent.

– Med 2 mil till sockerbruket är detta ett givet betodlarområde. Men ingenting är självskrivet. Vi lantbrukare måste som alla andra räkna på vilka grödor som ger mest pengar, säger han.

Hittills har han bara investerat i en potatissättare och hyr in tjänster eller lånar maskiner. Går det som förväntat dubbleras odlingen till nästa år. Med större areal framöver, och om grannen också utökar, är förhoppningen att kunna samverka om maskiner och kanske också arbetskraft.

– Jag tror att det här kan bli riktigt bra. Annars hade jag inte gjort det, säger han.

<h3>Radby Jordbruk och Maskinstation AB</h3>Bolagsform: Aktiebolag.Ägare: Christian Radby.Verksamhet: Växtodling och maskinstationsrörelse samt handel med växtodlingsprodukter.Antal anställda: 2.Omsättning 2018/2019: 9,39 miljoner kronor.Resultat efter finansiella poster 2018/2019: 647 000 kronor.Vinstmarginal: 8,5 procent.Areal: 350 hektar.Grödor: Höstvete, maltkorn, höstraps, sockerbetor och stärkelsepotatis.<h3>Rådgivarnas kalkyler för betor och potatis</h3>Lönsamheten för en ny gröda sätts ofta i relation till grödor som redan odlas på gården. Beroende på vilka förutsättningar som finns på gården kan kalkylen se annorlunda ut på olika gårdar.Jämfört med spannmål och raps (poolpris i skörd) har både sockerbetor och stärkelsepotatis haft ett högre täckningsbidrag 2 (TB 2) än de vanligaste konventionella grödorna de senaste fem åren (Hushållningssällskapets produktionsgrenkalkyler 2015–2019). Lyckeby Starch förväntas betala ett betydligt högre pris 2020 jämfört med 5-årsgenomsnittet. De två senaste åren har priset höjts och för 2020 ligger det enligt bolagets egen odlarkalkyl på 82 öre per kilo. Till skillnad från övriga grödor väntas TB 2 därmed bli väsentligt högre än 5-årsgenomsnittet för 2020 räknat utifrån normalskörd.Täckningsbidrag 2 omfattar intäkterna för skörden, kostnaderna för insatser, torkning, transport, maskinkostnader och arbete. Jämförelsen på gårdsnivå ser annorlunda ut om företagaren uppnår högre spannmålspriser genom god prissäkring/lagring/kontraktsodling – då hårdnar konkurrensen för en ny gröda. Det finns även de områden i Skåne där andra mer nischade grödor konkurrerar om platsen i växtföljden (exempelvis lök, matpotatis, morötter). Det finns även andra för- och nackdelar som inte beaktas i kalkylen för sockerbetor och stärkelsepotatis. Fördelarna är bland annat att arbetet fördelas bättre under året och en längre växtföljd. Nackdelarna kan bland annat vara packningsskador från upptagning och lagring av stukor på hösten som ger en skördesänkning i efterkommande gröda. I kalkylen för stärkelse­potatis är det antaget att man kan bevattna, medan det för sockerbetorna är antaget man inte bevattnar. De odlare som går från att endast odla spannmål och raps till att börja med sockerbetor eller stärkelsepotatis med höga produktionsvärden bör även beakta likviditetsbehovet och variationer i skörd. Det krävs dyrare insatser för att få fram skörden för dessa grödor jämfört med spannmål. Har man dessutom inte egna maskiner till stärkelsepotatisen (som man ofta har till spannmål) bör man vara medveten om kapitalbehovet innan skörden kan bärgas.Källa: Johan Eriksson &amp; Axel Lundberg, Ekonomirådgivare på HIR Skåne AB

Christian Radby ökar både sockerbetsarealen och testar för första gången stärkelsepotatis på gården i år. Grödornas täckningsbidrag ska jämföras för att optimera lönsamheten.

Trettio nya odlare satsar på grödan i västra och södra Skåne.

Testar potatis för att öka lönsamheten

Växtodling

Christian Radby ökar både sockerbetsarealen och testar för första gången stärkelsepotatis på gården i år. Grödornas täckningsbidrag ska jämföras för att optimera lönsamheten.