Eva Westin

Det var när han kunde räkna till 64 dovhjortar inne i vetebrodden som Lars-Olof Larsson på Krösslätt bestämde sig för att satsa på nät. Han bor i mycket viltrika trakter, ett par mil utanför Trollhättan.

– Då insåg jag att det här går absolut inte längre. Det är fullständigt kört, säger Lars-Olof Larsson.

Året var 2010, men redan fem år tidigare hade Lars-Olof Larsson satt upp elstängsel för att minska vildsvinsskadorna.

– De plockar upp utsädet, oavsett vad det är för utsäde. Sedan bökar de upp vallar så att det inte går att tröska, säger Lars-Olof Larsson.

Lars-Olof Larsson är 69 år och har varit deltidsbonde hela livet. Han bor ett stenkast från sin föräldragård och brukar marker som varit i släktens ägo i generationer. Gården omsätter 1,5 - 2 miljoner kronor per år, där merparten kommer från entreprenadverksamhet. Odlingen är ekologisk och består till hälften av havre och resten av bönor och klöver.

– Bönor tycker hjorten inte är lika gott, men däremot jättetrevligt att lägga sig i för att gömma sig, för att de är så höga, säger Lars-Olof Larsson

Han äger en täckdikningsmaskin och hade tidigare kompletteringsdikat gården till en kostnad av cirka 20 000 kronor per hektar. Det var den investeringen som också fick honom att satsa på stängsel.

– Jag hade lagt ned så mycket pengar på att dränera alltihopa och det var bortkastat om jag inte såg till att det blev något kvar av skörden, säger Lars-Olof Larsson.

För åtta år sedan ifrågasattes Lars-Olof Larsson när han stängslade in sina 55 hektar åker. I dag har han svårt att se hur han skulle ha kunnat fortsätta med spannmål utan skydd mot viltet.

Det krävdes tre kilometer viltstängsel, 2,10 högt. Han gjorde arbetet själv och materialkostnaden landade på 100 000 kronor. Larsson köpte också en stolpnedslagare för 20 000 kronor, som han fäster på grävmaskinen.

– Det var ett jättejobb! Och inte nog med det, jag visste ju inte hur man skulle göra, men mot slutet blev det bra, säger Lars-Olof Larsson.

Röret på marken är en engelsk stolpnedslagare, som Lars-Olof Larsson köpte för 20 000 kronor. Med hjälp av den har han själv kunnat utföra arbetet.

När han 2010 började slå i pålar och sätta upp nät fick han en del kommentarer.

– Alla runt omkring mig betecknade mig som tokig. De tyckte att jag tog till storsläggan för att slå mygg, säger Lars-Olof Larsson

Åtta år senare ångrar Lars-Olof Larsson inte sin investering. Vilttrycket har fortsatt att öka.

– 2017 har varit mitt bästa bondeår någonsin. Bra skörd och bra pris. Utan stängslet hade det inte funnits något kvar. Grannen hade bara halm kvar. Han fick köra och putsa, kunde inte ens rulla. Det fanns inget kvar, säger Lars-Olof Larsson.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/atl-tv-stangsel-haller-vildsvinen-borta/">ATL TV: Stängsel håller vildsvinen borta</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/kan-ersattas-for-underhall-av-rovdjursstangsel/">Ersättning för underhåll av rovdjursstängsel utreds</a>

<h3>Fakta om Krösslätt</h3>Areal: 55 hektar åkermark, 30 hektar skog.Odling: havre, klöver och bönor (eko).Omsättning: 1,5-2 miljoner kronor/år.Övrigt: Lars-Olof Larsson gör också grävarbeten på entreprenad. Kostnad för hägnet: 100 000 kronor för nät och stolpar. 20 000 kronor för en stolpnedslagare som sätts på grävmaskinen.

Lars-Olof Larsson har stängslat in 55 hektar spannmål för att hålla viltet borta. En investering som han menar lönar sig.– Havre är omöjligt att odla utan stängsel. Dovhjorten äter upp allt.

Lars-Olof Larsson har stängslat in 55 hektar spannmål för att hålla viltet borta.