Marcus Frennemark

Foderbristen sätter stora avtryck även 2019, inte minst för gris- och fjäderfäproducenter.

Djurgårdarna går in i 2019 med ett rejält minus på fodersidan. Även om de allra flesta har lyckats hantera den rent fysiska foderbristen kommer även det nya året att innebära kraftigt ökade kostnader. Djurhållning baserad på grovfoder och betesdrift kan hoppas på en tidig vår och snart börja räkna ned inför den första vallskörden. Men för gris- och fjärderfägårdarna, där spannmålen är basen i utfodringen, fortsätter stålbadet åtminstone tills nästa höst.

HOPP: Fördel svenskt kött

Det svenska köttet ökar sin marknadsandel, men den totala köttkonsumtionen i Sverige minskar. Under 2018 har självförsörjningsgraden av gris- och nötkött fortsatt att växa och ligger nu runt 75 respektive 55 procent.

Både konsumenterna och dagligvaruhandeln vill ha svenskt kött i färskvarudisken. Nu gäller det att även storhushållen och restaurangerna kliver på tåget. Den utlovade ursprungsmärkningen av kött på restaurang kan bli biljetten.

Bilden av mjölk- och köttproduktion som klimatbovar behöver nyanseras.

Mjölk och kött tar stryk i klimatdebatten. Djurhållningen i Sverige utmanas när svepande problembeskrivningar mixas med en världsbild där all animalieproduktion, oavsett var i världen eller hur den beskrivs, dras över samma kam.

Här gäller det att hålla emot och fortsätta stå upp för den inhemska produktionen. Det är en väsentlig skillnad mellan kött som innebär att brasilianska regnskogar avverkats och på mjölk och kött baserat på hemmaodlat foder.

Ekonomisk och ekologisk hållbarhet kommer att bli ännu viktigare nästa år – det är tydligt när åtta av ATL:s branschreportrar tittar på vad som väntar efter nyår. I dag: Marcus Frennemark om animalieproduktionen 2019.

Husdjursåret 2019: Kraftigt ökade kostnader för foder efter torkan.