Marcus Frennemark

Upprinnelsen till utvecklingsprojektet Asterix (själva roboten har ännu inget produktnamn, men benämns för enkelheten skull som Asterix nedan) var önskemål från kålrotsodlare om nya hjälpmedel i ogräsbekämpning, när antalet tillgängliga kemikalier blev färre.

Kålrot är en hyfsat stor kultur i norsk grönsaksodling och ogräsbekämpningen kräver mycket ogräsmedel och/eller handrensning.

<h3>Skiljer på ogräs och kulturväxt</h3>

Bildanalys är hjärnan i Asterix. En kamera tar bilder som blixtsnabbt analyseras. Datorerna skiljer på ogräs och kulturväxt, pekar ut vad som ska bort och beräknar avstånd till bladen som ska besprutas.

RELATERAT: <a href="http://www.atl.nu/teknik/lagstiftning-pa-gang-for-lantbrukets-robotar/">Lagstiftning på gång för lantbrukets robotar</a>

Tätt efter kameran sitter specialutvecklade munstycken som med millimeterprecision skjuter droppar av sprutvätska på ogräsbladen. Den kemiska bekämpningen sker i raden, mellan raderna bekämpas ogräsen mekaniskt.

– Förbrukningen av ogräspreparat minskar med upp till 95 procent enligt oberoende forskare. Det är extremt bra, säger Anders Brevik.

Sättet att applicera sprutvätskan öppnar också för att använda helt andra preparat i ogräsbekämpningen. Exempelvis kan ättika bli ett både miljömässigt och ekonomiskt alternativ.

Asterix är självgående och drivs av batteri som laddas av en bensinmotor. Enbart batteridrift är ett mål för framtiden, men med dagens batteriteknik skulle det göra roboten för tung.

Navigationen i raderna sker med gps i kombination med ett flertal sensorer på roboten. Arbetshastigheten ligger på cirka tre kilometer i timmen.

Sprutmunstyckena är ett av Adigos egna patent som är inbyggt i maskinen. Hur många fler patent som finns i utvecklingsprojektet Asterix vill inte Anders Brevik precisera. Det finns konkurrenter.

Under odlingsåret 2017 kommer minst tre robotar att testas i praktiken hos kålrots- och morotsodlare. Asterix ska också utvecklas för fler radodlade grönsaker. Persilja och purjolök står närmast på tur, även lök finns i pipeline.

Roboten utvecklas och utrustas i tät dialog med lantbrukaren. Arbetsbredd och antal sprutenheter varieras beroende på vilka grödor och radavstånd som tillämpas på respektive gård.

2018 ska ogräsroboten finnas till försäljning i Norge. Sedan väntar resten av världen.

– Men redan i sommar planerar vi att dra till Borgeby Fältdagar och visa en robot ur vår pilotserie, säger Anders Brevik.

Startade 2009 som ett forskningsprojekt i samverkan med Jæren försöksring, Norsk landbruksrådgivning och Norsk Institutt for bioøkonomi, Nibio.

Asterix är en självgående robot för radodlade grödor. Roboten kör över fältet, över varje rad finns modul med kamera som kontinuerligt tar bilder.

Bakom kameran sitter en rad med munstycken med sex millimeters avstånd. De är individuellt styrda och med bilderna som underlag skjuter munstyckena sprutvätska på utpekade bladen.

En självgående robot som placerar sprutvätska på ogräsbladen men undviker kulturväxten. Det låter som en dröm, men kan snart vara verklighet i grönsaksodlingen med en norsk innovation som i år testas hos utvalda norska lantbrukare.

. Här är den – en självgående robot som placerar sprutvätska på ogräsbladen men undviker kulturväxten.