Malin Eborn

Danmark har en betydande produktion av spenatfrö. Troels Prior Larsen odlar själv grödan på sin gård.

I juni skrev ATL om <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/slutar-med-vallfroodling-efter-15-ar/">svenska vallfröodlare som tog paus från odlingen</a> för att lönsamheten de senaste åren varit för låg i förhållande till spannmål. Lars Johan Merin, ordförande för Sveriges Frö- och Oljeväxtodlare, <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/odlarforening-befarar-bakslag-for-nya-froodlare/">gick ut med hård kritik mot uppköparsidan. </a>I Danmark är tongångarna annorlunda. Troels Prior Larsen företräder landets fröodlare genom sin ordförandepost på Landbrug och Fødevarers frösektion.

– Priserna är väldigt höga för tillfället så vi odlare är nöjda med marknadssituationen, säger han.

Han syftar på priserna för 2019 års fröskörd som blev klara i juni. Bakgrunden till den högre prisnivån var en stor efterfrågan på frö som följde efter torkåret 2018, förklarar han. De senaste sju åren har fröodlingen genererat högre lönsamhet än andra traditionella grödor som spannmål och sockerbetor, enligt Troels Prior Larsen.

Troels Prior Larsen företräder Danmarks fröodlare som ordförande på Landbrug och Fødevarers frösektion tror att coronakrisen kommer bidra med tuffare tider för landets fröodlare.

– Det är så det ska vara. Man måste ha i åtanke att riskerna i fröodling är högre än vid produktion av spannmål, säger han.

Att fröfirmorna erbjuder lantbrukarna ett odlingssäkert sortmaterial med hög skördepotential är också viktigt för lönsamheten.

Danmark är en stor fröproducent på den internationella marknaden och står för ungefär 50 procent av EU:s samlade gräs- och klöverfröproduktion. Dessutom finns en betydande produktion av frögrödor som exempelvis spenat, krysantemum, olika sorters kål och blommor.

Troels Prior Larsen är inte lika optimistisk när det gäller prisutvecklingen framåt.

– Vi förväntar oss att vi att vi förlorar marknad på grund av coronakrisen, säger han.

Med nedstängning av samhällen och inställda idrottsevenemang i många länder till följd av covid-19-utbrott minskar efterfrågan på gräsfrö till stora grönytor. Det påverkar Danmarks stora export av gräsfrö, tror han.

Tre uppköpare dominerar på den danska frömarknaden varav odlarägda DLF är störst. DLF:s prismodell med akontopris och slutbetalning som presenteras först ungefär ett år efter skörden fungerar bra, tycker Troels Prior Larsen. Fastprismodeller som diskuteras i Sverige har fördelen att odlaren vet betalningen i förväg.

– Om både köpare och säljare tecknar kontrakt på 10 kronor per kilo och är nöjda är det bra. Men vad händer om priset går upp till 12 kronor per kilo under säsongen, frågar han sig.

Han påpekar att betalningen framför allt bygger på ett förtroende mellan köpare och säljare och att man förstår den andras marknadssituation. Som odlare går det inte att kräva ett högt pris när exempelvis marknaden nu försämras på grund av coronakrisen.

– Men efter torksäsongen måste företagen också förstå odlarnas tuffa situation och höja priset för att kompensera för de dåliga skördarna, säger han.

Dansk fröodling har de senaste sju åren haft högre lönsamhet än spannmål, men coronakrisen skapar nu större osäkerhet framåt, säger Troels Prior Larsen som företräder fröodlarna i Danmark.

Fröodling har haft högre lönsamhet än spannmål och just nu är priserna höga – men coronakrisen skapar osäkerhet framåt.

Spår tuffare tider för dansk fröodling

Lantbruk

Fröodling har haft högre lönsamhet än spannmål – men coronakrisen skapar osäkerhet framåt, säger Troels Prior Larsen, som företräder fröodlarna i Danmark.