Eva Westin

”Handlingar rörande Siggarud-Roglanda dikningsföretag av år 1954…” står det på pärmen till det gulnade och fläckiga skrivhäfte som innehåller uppgifter om dikningsföretaget som lantbrukarna Aarre Into, Peter Nordin och William Krijger har andelar i. Deras marker i Lyrestad i Mariestads kommun gränsar till Torvedsbäcken som är det vatten dikningsföretaget omfattar. Av det 20-tal markägare som i dag delar på ansvaret för Torvedsbäcken är det få som ens vet att de är med i dikningsföretaget.

– Det kan vara en eller två förutom vi, men ordföranden lever, hon är 85-86 år, säger Aarre Into.

I Sverige finns uppskattningsvis 50 000-60 000 dikningsföretag.

– Ofta bildades de på 1920- och 1930-talet och det sitter fortfarande samma folk i styrelsen. De lever ju inte längre, säger Christer Jansson, expert på vattenfrågor, LRF.

Konsekvenserna av de inaktiva dikningsföretagen är många. Eftersatt underhåll och dålig avrinning leder till sämre avkastning och större miljöpåverkan.

– Men det stora problemet, som jag ser det, är att ingen har bevakat dikningsföretagens intressen. När det sker förändringar i landskapet, som att vägar byggs eller städer växer ändras vattenföringen. Då kan de enskilda delägarna få betala dyrt vid ett ökat underhållsbehov, säger Christer Jansson.

Längs Torvedsbäcken är det i dag bara Aarre Into, Peter Nordin och William Krijger som är aktiva lantbrukare.

– Vi rensade bäcken för tio år sedan. Då frågade vi hur vi skulle dela på kostnaden, men det var ingen som visste så vi skickade bara ut fakturor, säger Aarre Into.

Han menar att det lätt blir en panikdikning när problem uppstår.

– Ska man rensa fyra kilometer och inte vet hur man ska debitera så drar man sig för det. Till slut gör man det själv.

Oavsett om delägarna känner till att de är med i ett dikningsföretag eller inte så har de ett juridiskt ansvar. De kan bli skadeståndsskyldiga om eftersatt underhåll leder till skador på en annan fastighet.

– Då är det ännu viktigare att vi har ett fungerande dikningsföretag så att det inte blir så, säger Aarre Into.

Under nästa år ska LRF och Vuxenskolan ordna studiecirklar för att stötta markägare i arbetet med att aktivera dikningsföretagen.

– Det väckte mitt intresse. Nu finns det en chans att få igång dikningsföretaget igen, för kommande generationers skull, säger Aarre Into.

<h3>Dikningsföretag</h3>I Sverige finns uppskattningsvis 50 000-60 000 dikningsföretag. Sammantaget kan runt en miljon markägare ha andelar i dessa företag, som rent juridiskt är samfällighetsföreningar. I början av 1900-talet sköt svenska staten till stora belopp för att avvattna mark. Förhoppningen var att mer brukbar jord skulle minska utvandringen från Sverige. Många av dikningsföretagen grundades under denna period och kan fortfarande på pappret ha en styrelse från 1920- och 1930-talet. Trots att samfälligheten inte är aktiv är de nuvarande markägarna ansvariga för underhåll av diket och därmed också skadeståndsskyldiga om eftersatt skötsel leder till skador för en annan markägare. Dikningsföretagen finns registrerade i Länsstyrelsens vattenarkiv, hos Mark- och miljödomstolen eller på Lantmäteriet. Där kan markägare med hjälp av sin fastighetsbeteckning få veta om fastigheten är med i något dikningsföretag. Jordbruksverket har gett LRF och Vuxenskolan i uppdrag att under 2019 starta studiecirklar för att hjälpa markägare att uppdatera dikningsföretagen.

De är tre av kanske en miljon svenska markägare som är med i ett dikningsföretag.Många utan att veta om det. ”Det är en långsiktig, smygande bomb att dikena inte sköts”, säger Aarre Into, Sörgården Lyrestad.

Upp mot en miljon markägare är med i ett dikningsföretag – många utan att veta om det

Sovande företagen en smygande bomb

Lantbruk

Upp mot en miljon svenska markägare är med i ett dikningsföretag – många utan att veta om det