Kristin Karlsson

Botkyrka kommun skriver att ansvaret nu ligger hos markägaren och att det är ”polluter pay”- principen som gäller.

Fram till augusti förra året bedrev ett återvinningsbolag avfallsupplaget vid Kagghamra hamn, men när företagets vd misstänktes och häktades för grovt miljöbrott i september gick bolaget kort därefter i konkurs. Vd:n släpptes senare ur häktet men är fortsatt misstänkt för grovt miljöbrott på olika platser i Sverige mellan 2015-2020.

ATL har sökt vd:n för en kommentar, men utan resultat. I ett uttalande till Dagens Nyheter hävdar bolagets vd sin oskuld, att alla regler, tillstånd och lagar följts och att hen inte har något med bränderna i avfallshögarna att göra.

2007 godkände Botkyrka kommun återvinningsbolaget att lagra avfall på platsen i Kagghamra hamn, som ägs av Kagghamra säteri, under förutsättning att volymen avfall inte översteg 10 000 ton.

2015 ville man utöka lagringen av avfall på platsen till 30 000 ton, men när länsstyrelsen inspekterade avfallshögen hittades bland annat kemikaliedunkar med oklart innehåll. Den beslutade att ingen avfallshantering eller mellanlagring var tillåten på platsen och därefter fastställdes beslutet i Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt 2016. Då menade kommunen att avfallshögen skulle forslas bort, men i stället har den växt och i dag bedömer brandförsvaret att det rör sig om cirka 100 000 ton avfall. 90 000 ton mer än den godkända mängden.

Från Botkyrka kommuns sida hänvisar man till miljöbalken, kapitel 10, på frågor om vem som bär ansvaret att sanera marken och ta hand om miljögifter. Kommunen skriver att ansvaret nu ligger hos markägaren och att det är ”polluter pay”-principen som gäller.

– Den som förorenar ska ombesörja att undanröja den förorening som uppstått till följd av verksamheten. En ansvarsutredning kommer att ligga till grund för det, uppger Carina Molin, kommunens samhällsbyggnadsdirektör.

Vad säger ni till boende i kommunen om det blir så att kommunen tvingas betala saneringsnotan?

– Kommunens inriktning är att det i första hand är verksamhetsutövaren och i andra hand markägaren som ska ansvara för att undanröja de föroreningar som verksamheten orsakat, uppger Carina Molin, och hänvisar återigen till miljöbalken, kapitel 10.

LÄS MER: <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/sopbrand-drabbar-markagaren-ett-skurkstreck/">Sopbrand drabbar markägare: ”Har blivit utsatt för ett skurkstreck”</a>

<h3>Fakta: Branden</h3>Soptippen i Kagghamra började brinna redan i november förra året, men släcktes och sedan började den brinna igen den 23e december. Soptippen omfattar ungefär en hektar och brandförsvaret uppskattar att det rör sig om 100 000 ton avfall, vilket är 90 000 ton mer än vad platsen är godkänd för. 2016 slog mark- och miljödomstolen fast länsstyrelsen beslut att soptippen skulle bort, men istället växte den. Just nu pågår släckningsarbete, som brandförsvaret beräknar kommer ta minst åtta veckor.Vecka tre började kommunen mäta luften för att se hur skadlig brandröken är och meddelar inga resultat, bara att: ”Resultaten från mätningarna behöver förankras hos miljömedicin eftersom det inte finns några riktlinjer för brandrök för avfallsanläggningar i Sverige.”

Turerna bakom den brinnande soptippen på Kagghamra säteris mark är många och långa. Återvinningsbolaget är försatt i konkurs och dess ägare misstänkt för grova miljöbrott. Botkyrka kommun hänvisar till kapitel 10 i miljöbalken och menar att konkursen innebär att markägaren blir ansvarig.

Turerna bakom den brinnande soptippen är många och långa.

Sopberget skulle forslas bort – växte tiofaldigt

Företagande

Turerna bakom den brinnande soptippen på Kagghamra säteris mark är många och långa.