Ulf Aronsson

Att visa skogsägarna tillit är viktigt i frågan om rapportering av frivilliga avsättningar, menar Södra.

– Rent tekniskt är förslaget okej, det innebär inrapportering på aggregerad arealnivå.

Det säger Gustav Tibblin, medlemschef på Södra, om det förslag till inrapportering av frivilliga avsättningar som Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket nyligen lämnade till regeringen.

Han anser att dagens system för frivilliga avsättningar fungerar bra och gör mycket nytta. Därför borde det också kunna användas i <a href="https://www.atl.nu/skog/lrf-svensk-rapportering-satter-oss-pa-jumboplats/">internationell rapportering av skydd av skog</a>.

– Vi tar på oss en tagelskjorta i onödan om vi bortser från de frivilliga avsättningarna i den internationella rapporteringen, säger Gustav Tibblin.

”Rent tekniskt är förslaget okej, det innebär inrapportering på aggregerad arealnivå. Men vi kan inte släppa geografiskt läge eller sprida skogsbruksplaner hur som helst”, säger Gustav Tibblin.

Men enligt myndigheterna kan inte de frivilliga avsättningarna användas i rapporteringen eftersom det saknas information om deras varaktighet, naturvärden och geografiska läge.

– Avsättningarna revideras genom certifieringen, det är bara att kontakta revisorerna, och även internt på Södra gör vi en grundlig revision. Men vi kan inte släppa geografiskt läge eller sprida skogsbruksplaner hur som helst. Det måste vara frivilligt och det får myndigheterna i så fall ta med de enskilda markägarna.

Skogsstyrelsens förslag bygger på en frivillig inrapportering av enskilda skogsägare. Men för markägare med brukningsenheter större än 5 000 hektar blir det obligatoriskt att lämna information om de frivilliga avsättningarna. I remissen till förslaget diskuterades att <a href="https://www.atl.nu/skog/skogsstyrelsens-forslag-om-frivilliga-avsattningar-moter-kritik/">införa uppgiftslämnarskyldighet</a> även för de mindre markägarna om det skulle visa sig att alltför få väljer att rapportera in frivilligt.

– Det där med uppgiftsskyldighet betraktar jag mest som en spekulation. Det skulle vara onödigt utmanande att använda ett så kraftfullt verktyg i en så kontroversiell fråga, säger Gustav Tibblin.

Dessutom, anser han, är det en motsägelse med en tvingande rapportering för något som är frivilligt.

– Det här handlar om tillit. Om tillit till enskilda markägare saknas vill du ha kontroll och vara polisiär, men det skapar bara motstånd och konflikt. Det vore bättre att vända på kuttingen och ta till vara det naturintresse som redan finns hos skogsägarna. Att de frivilligt avsatta arealerna inte används i rapporteringen av skyddad natur sänder också signalen att de inte är värda något, att det bara är avsättningar där staten har kontroll och makt som räknas.

<h3>Skogsstyrelsens förslag till redovisning av frivilliga avsättningar i korthet: </h3>• Samtliga skogsägare ges möjlighet att rapportera in geografisk information om frivilliga avsättningar via en digital plattform, till exempel Mina sidor. Inrapporteringen kan ersätta andra insamlingsmetoder om tillräckligt många markägare använder tjänsten. • För skogsägare inom storskogsbruket, det vill säga brukningsenheter större än 5 000 hektar, blir det obligatoriskt att årligen rapportera in frivilliga avsättningar digitalt. • Information om småskogsbrukets frivilliga avsättningar hanteras som tidigare, genom årlig insamling av arealuppgifter. En eventuell utveckling sker först när systemet för storskogsbruket är prövat och utvärderat. Källa: Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsens förslag till rapportering av frivilliga avsättningar är okej rent tekniskt. Men det är bättre att ta till vara det naturintresse som redan finns hos skogsägarna i stället för att försöka öka kontrollen, anser Gustav Tibblin, Södra.

”Vi tar på oss en tagelskjorta i onödan”, säger Gustav Tibblin.

Södra: Motsägelsefullt om frivilliga avsättningar

Skog

Ta till vara det naturintresse som redan finns hos skogsägarna i stället för att försöka öka kontrollen, anser Södras medlemschef Gustav Tibblin.