Malin Eborn

Storleksrationaliseringen på svenska gårdar rusar fram och det finns ingenting som egentligen talar för att den ska avstanna. På tio år har antalet gårdar som brukar mindre än 200 hektar åkermark minskat med nästan 17 000 visar Jordbruksverkets statistik.

– Det som lantbruksföretagare upplever som optimal areal flyttas upp hela tiden och det går kanske fortare än en del tror, säger Harald Svensson, chefsekonom på Jordbruksverket.

Om självkörande traktorer blir verklighet, som kan ha betydligt längre gångtid per dygn än dagens traktorer, är det rimligt att den investeringen används till en större areal än tidigare menar Harald Svensson, chefekonom på Jordbruksverket. Automatisering och mekanisering är drivande faktorer till storleksrationaliseringen.

Ett stort tapp har länge skett bland gårdar under 100 hektar. Fram tills 2010 ökade företagen i gruppen som brukar mellan 100 till 200 hektar. Men sedan dess har även denna grupp börjat minska i antal, enligt Jordbruksverket senaste statistik som sträcker sig fram till 2016. Allra störst procentuell ökning av företagen har skett i gruppen med över 500 hektar. Denna grupp har nästan fördubblats under tio år men då från en låg nivå. Räknat till antalet företag är det däremot gruppen 200 till 300 hektar som ökat mest.

<h3>Kraftigt ökade priser på maskiner </h3>

– Jag tror att antalet riktigt stora företag underskattas. I praktiken finns det långtgående företagssamarbete mellan gårdar som inte syns i statistiken, säger Harald Svensson på Jordbruksverket.

Storleksrationaliseringen när det gäller brukad åkerareal per företag går naturligtvis hand i hand med att antalet djur per företag också ökar. Grunden är teknikutveckling och ökad automatisering.

Att maskinerna blivit allt dyrare samtidigt som intäkterna inte ökar gör att det blir allt svårare att få ihop kalkylen på mindre arealer.

– Det sker en skenande prisökning på maskiner som jag inte sett något liknande av tidigare, säger Lars-Åke Gustafsson, ekonomirådgivare på hushållningssällskapet i Östergötland och själv lantbrukare.

<h3>Problem vid generationsväxling </h3>

De senaste årens låga spannmålspriser har troligen också ökat behovet av att slå ut kostnaderna på en större areal. Som odlare med en mindre areal står man ofta inför valet att leja in tjänsterna eller utöka.

Men att leja in tjänsterna och ha ett heltidsjobb bredvid kan också vara svårt eftersom man då lätt missar tajmingen. Den här våren när vårbruk, gödsling och insektsbekämpning krävts under kort tid kan till exempel ha varit extra tuff att klara för den som jobbar bredvid lantbruket.

Ytterligare en problematik när det gäller mellangårdar kan vara generationsskifte när det finns syskon inblandade och med tanke på det kraftigt ökade markpriserna i många områden. Ska syskon kompenseras fullt ut leder det till hög skuldsättning för den som tar över.

– Om syskonet planerar att jobba heltid på gården kan däremot acceptansen för att fullt marknadsvärde inte behöver gälla öka i syskonskaran, säger Gunnar Bertilsson, rådgivare på LRF Konsult i Örebro.

Ett mer krävande arbetsliv där det kanske finns en mindre förståelse för att man måste ta tjänstledigt för att sköta gården kan också spela in.

Samtidigt finns det också förändrade krav i samhället generellt på att båda parter i ett förhållande ska ta ansvar för familj och hushåll.

– Det går fort nu, de stora gårdarna blir ännu större, mellangårdarna försvinner och mindre fritidslantbruk blir kvar, säger Per Sandberg, tidigare ordförande för Spannmålsodlarna, som själv driver en växtodlingsgård med sin son utanför Örebro som ökat från 400 hektar till 600 hektar de senaste två åren.

Tröskning på Skabernäs gård, en av Sveriges absolut största gårdar. Det grundades 2006 av Skabersjö Gods AB och Näsbyholms Fideikommiss AB. Ägorna omfattar över 3 200 hektar åker och 2 000 hektar skog.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/alla-lantbrukare-vill-vara-miljohjaltar/">Alla lantbrukare vill vara miljöhjältar</a>LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/stefan-stolt-saljer-sitt-jordbruk-i-ukraina/">Stefan Stolt säljer sitt jordbruk i Ryssland</a>

Är du nyfiken på hur storleksfördelningen bland gårdarna i din egen kommun ser ut i dag och har förändrats de senaste åren? Då du söka i tabellen nedan där utvecklingen i alla Sveriges kommuner är med.

href="https://infogram.com/11c35257-8190-4930-83e0-d1b5a0963079" style="color:#989898!important;text-decoration:none!important;" target="_blank">test</a> <a href="https://infogram.com" style="color:#989898!important;text-decoration:none!important;" target="_blank" rel="nofollow">Infogram</a></div>

Totalt sett finns ungefär 4 300 företag med 100 till 200 hektar åkermark i Sverige vilket är betydligt fler jämfört med alla företag som brukar över 200 hektar (2 400).

I gruppen 50 till 100 hektar fanns hela 6 800 företag 2016 och mellan 30 och 50 hektar, 5 900 företag. Företag som brukar en mindre åkerareal än 100 hektar har gått ner kraftigt de senaste åren. Men även bland företag som brukar mellan 100 och 200 hektar syns totalt sett en minskning sedan 2010.

Här skiljer sig däremot utvecklingen i olika län. I Uppsala, Östergötland, Örebro, Kalmar och Västra Götaland, Skåne och Västmanland syns nedgången tydligt. Däremot i till exempel Halland och Jönköpings län ökar antalet gårdar som brukar mellan 100 till 200 hektar åkermark mellan 2010 och 2016.

Enbart gårdar som brukar mer än 200 hektar har ökat i antal de senaste åren i Sverige. Teknikutveckling, kraftigt ökade maskinkostnader och ett förändrat arbetsliv anges som några orsaker.

✔️"Det som lantbruksföretagare upplever som optimal areal flyttas upp hela tiden." ✔️Faktorerna bakom. ✔️Gårdsstorleken som ökar.✔️Så ser det ut i ditt län.

Rationalisering i rasande takt

Marknad

Enbart gårdar som brukar mer än 200 hektar har ökat i antal de senaste åren i Sverige. Teknikutveckling, kraftigt ökade maskinkostnader och ett förändrat arbetsliv anges som några orsaker.