Regeringen är fast besluten att inte hamna i samma situation som 2003, då salmonellasmittat foder från en Lantmännen-anläggning kostade 82,5 miljoner kronor i ersättning till drabbade gårdar för tvångsåtgärder för att stoppa smittan. Staten försökte få tillbaka pengarna från Lantmännen, men Högsta domstolen konstaterade att lagen inte ger staten någon regressrätt, det vill säga rätt att ta över drabbade gårdars ersättningskrav gentemot Lantmännen.
Till lagrådet
Det ska inte få hända igen. Ett förslag där regressrätt införs i smittskyddsfrågor har skickats till lagrådet, det sista steget innan regeringen lägger en proposition.Införs regressrätt kan det betyda högre foderpriser, säger Monika Lekander, divisionschef på Lantmännen lantbruk. En statlig möjlighet att kräva fodertillverkare på pengar för smittspridning är en risk för företagen.– Risk kostar ju pengar.
Kan inte skydda sig
Monika Lekander påpekar att Lantmännen har ett stort ansvar för att deras produkter håller hög hygienisk standard. Men enligt henne accepterar inte deras leverantörer krav på salmonellafrihet, och därmed kan inte Lantmännen helt skydda sig själva från att köpa smittade foderråvaror.LRF vill helst inte ha någon regressrätt alls, och om den ska finnas så ska den inte omfatta enskilda djurägare och bara gälla om smitta spridits med uppsåt eller av grov oaktsamhet.
Stora belopp
– Om du ovetande säljer en kalv med salmonella till en mjölkgård kan det bli stora belopp, en stor mjölkgård kostar mycket att sanera. Det är otydligt hur långt staten kan gå i sina krav, säger My Sahlman, smittskyddsansvarig på LRF.LRF menar också att om en enskild ska kunna hållas betalningsansvarig för smittspridning så måste den personen också ha möjlighet att påverka vilka kostnaderna blir för att stoppa smittan. Men de kostnader som ska ersättas beror ju helt på vilka åtgärder staten beslutat måste genomföras på drabbade gårdar.– Då kan ju staten gå hur långt som helst, och så skickar man räkningen till den som är vållande.