Börge Nilsson

Under vinjetten Republikens stolthet har Kenneth Hulth och hans spannmålsgård i Tjuvasjien presenterats i rysk statsteve.

– Jag har stora förväntningar. Jorden är som blomjord, säger före detta grisbonden Magnus Karlsson, 63, i Aneby.

För två år sedan sålde han sin grisgård i Småland och har fått tid till sitt nya projekt, delägarskapet i Rusbiotech Holding AB som driver en spannmålsgård i den ryska delrepubliken Tjuvasjien 50 mil från Moskva.

Svenskryska bönder. I Tjuvasjien driver ett bolag med säte i Eksjö spannmålsodling. Lokala politiker lyfter fram det som ett föredöme i en republik som vill utveckla sitt jordbruk.

– Där finns inte en sten i markerna, säger Magnus Karlsson som själv odlat spannmål till sina grisar på steniga småländska åkrar.

Hur mycket pengar han har satsat vill han inte säga. Men han har varit på plats ett flertal gånger, lärt sig mycket om Ryssland och sett hur gården utvecklats. Och hittat fler delägare, även sådana som inte är smålänningar. Som ordförande i Jönköpings läns grisproducenter hade Magnus blivit god vän med sin kollega i Värmland.

Generösa statliga subventioner betalar upp till en fjärdedel av investeringarna för ryska bönder.

– Och nu har jag nog jag varit i Tjuvasjien fler gånger än Magnus, säger Bror Edlund, 62, i Karlstad.

Han har besökt deras ryska gård fem gånger i fjol och två gånger i år

– Och jag funderar på att åka en gång till innan mitt visum går ut i sommar.

Innan Bror Edlund gick in i projektet, där han satsar 150 000 kronor, visste han ingenting om Ryssland.

Och hade inte Magnus Karlsson hört en matematiker berätta om Ryssland på ett Rotarymöte för mer än tio år sedan, hade de nog inte ens hört talas om Tjuvasjien.

Hemma i Småland vecklar Kenneth Hulth ut kartan över sina ryska åkrar i Tjuvasjien. Markbolaget är döpt till hans förnamn. Många småländska grannar har ändå satsat privata pengar i hans ryska jordbruksföretag.

Universitetsadjunkten Kenneth Hulth, specialiserad på linjär algebra och diskret matematik, hade drivit flera samarbetsprojekt mellan Högskolan i Jönköping och ryska universitet och kände alla viktiga makthavare i republiken.

Det är en förutsättning för framgång. Men ingen garanti.

En satsning på skog hade misslyckats när Kenneth försökt bjuda över en korrumperad skogsminister. Kenneth vann i domstol men avråddes bestämt från att ta skogen i besittning för att undvika "problem".

– Istället föreslog republikens högsta tjänsteman att vi skulle satsa på spannmålsodling, berättar Kenneth Hulth.

Sedan dess har stödet från makten varit totalt. På sin surfplatta visar han en film om deras jordbruk som visats i den ryska statsteven under vinjetten "Republikens stolthet".

Det mesta av marken är areal som av olika skäl inte har kunnat privatiseras och därför förvaltas av kommunerna. Republikens ledare har beordrat att allt ska säljas och de betalar bara 870 svenska kronor per hektar. Det genomsnittliga åkermarkspriset i Sverige är 122 500 kr per hektar, enligt den senaste statistiken från LRF Konsult.

– Det är viktigt att äga. Skyddet för äganderätten är starkt i Ryssland.

Kenneth är säker på att det är en bra investering.

– I Baltikum kostar motsvarande mark hundra gånger mer. Här hemma är det flera hundra gånger mer. Den skillnaden kan inte bestå.

Kenneth Hulth instruerar traktorförarna på gården i Tjuvasjien vilka fält som ska bearbetas. Arealerna är enorma och arbetet sker dygnet runt.

Sanktionerna från väst har spelat smålänningarna i händerna. Flera omfattande stödprogram, både federala och regionala, ger subventionerade lån och frikostiga bidrag för att Ryssland ska bli självförsörjande på livsmedel och slippa vara beroende av import från väst.

– Med krediter följer också risken att förlora marken, så vi investerar bara egna pengar. Men utan ryska subventioner hade vi aldrig satsat lika mycket, säger Kenneth Hulth som får halva kostnaden i bidrag när de köper elitutsäde och 25 procent på maskininvesteringar.

– Det blir mycket pengar på en ny skördetröska.

I Ryssland växer nästan 800 hektar höstvete som ett 40-tal småländska bönder ska skörda i höst.

Men det är inte lätt att nå goda skördar. Marken har legat länge i träda och arealerna är enorma. Medan Ryssland ifjol fick sin bästa skörd sen sovjettiden, så tog brunröta det mesta av skörden på smålänningarnas gård.

– Det var en dyrköpt erfarenhet. I år sprutar vi även om de säger att det inte behövs, säger Kenneth Hulth.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/teknik/svensk-maskintillverkare-vinnare-i-ost/">Svenska maskintillverkare vinnare i öst</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/rysslands-grisar-redo-att-ta-over/">Här är vinnarna och förlorarna av embargot mot Ryssland</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/arbetsliv/eu-forlanger-sanktioner-mot-ryssland/">Sanktioner mot Ryssland förlängs</a>

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/arla-har-vant-till-vinst-i-ost/">Arla vänder till vinst i öst</a>

Brukad areal: 3 286 hektar (799 hektar höstvete, 850 hektar korn, 715 hektar raps och 922 hektar träda som sås i höst).

Ägd areal: I dagsläget 1 100 hektar. Planerar köpa in ytterligare 2 563 hektar. Målet är att ha 6 000 hektar 2019 varav det mesta ska vara ägt.

Anställda: 25, varav sju traktorförare och fem andra chaufförer.

Skörd 2016: Rekordår i Ryssland men stor missräkning för OOO Kennet. Brunröta förstörde nästan all spannmål.

Ägare: Svenska Rusbiotech Holding AB, där Kenneth Hulth har aktiemajoriteten, äger driftbolagen och satsar pengarna. Ryska VD-n och holdingbolaget äger markbolaget OOO Kennet.

Investerare: 40 privatpersoner och småföretag, de flesta i Småland, varav åtta satsat mer än en miljon kronor var.

Ett fyrtiotal bönder och skogsägare från Småland satsar 15 miljoner kronor på att bli spannmålsbönder i Ryssland. I år odlar de 3 286 hektar.

De satsar 15 miljoner kronor på att bli spannmålsbönder i Ryssland. "Jag har stora förväntningar. Jorden är som blomjord".