Enligt SLU är flera av de klassiska potatissorterna som odlas i Sverige i dag känsliga för potatissjukdomar. Vi har exempelvis börjat få problem med övervintrande sporer av bladmögel som slår till tidigare på säsongen. Därför behövs utökat samarbete med växtförädlare i Norge och Finland för att effektivisera förädlingen och få fram nya potatissorter.
SLU vill se hållbar potatisodling
Utökat samarbete mellan växtförädlare i Sverige, Norge och Finland, i kombination med en mer långsiktig och stabil finansiering av potatisförädlingen krävs för en hållbar potatisodling i Sverige, konstaterar forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU.
Enligt Dennis Eriksson, doktor i genetik och växtförädling vid SLU, behövs fler potatissorter som är bättre anpassade till vårt svenska klimat. Flera av de sorter som finns på marknaden är förädlade i sydligare länder som till exempel Nederländerna och är inte optimerade för vår korta säsong. Därför vill SLU:s institutioner för växtskyddsbiologi och växtförädling se ett samarbete med våra grannländer som har motsvarande behov.
- Vi har talat med dem. Arbetet med att ta fram nya potatissorter har minskat kraftigt i Norge och Sverige och upphört helt i Finland. Fördelen med ett nordiskt samarbete är att testförädlingen på så sätt kan göras effektivare och att nya potatissorter kan tas fram, säger Dennis Eriksson till ATL.
Ger högst avkastning
Det kan handla om att kanske ta fram en ny potatissort var eller vartannat år. Det skulle öka inkomsterna för odlarna. De får högre och stabilare skördar och kan minska sina behov av bekämpningsmedel mot exempelvis bladmögel. Förädlingen av potatis har en lång och stolt historia i våra länder, och vi hoppas att detta kan fortsätta.
- De sorter som odlas i dag är känsliga för bladmögel. Potatissorterna behöver också så småningom bli anpassade till framtidens klimat som man förutspår kommer bli varmare och blötare i norr.
Potatis ger hög avkastning
– Potatis är den stapelgröda som ger högst avkastning i Sverige i dag med i genomsnitt drygt 30 ton per hektar. Så hög avkastning kommer ingen annan matgröda upp i.
Om vi ska ta fram nya potatissorter kan det vara idé att samarbeta med ett växtförädlingsföretag. Då kan testodling göras i större skala och mer effektivt. Samarbeten av det slag som nämns inledningsvis kan ge tillgång till en infrastruktur för testodling som kanske inte finns annars.
Forskarnas skäl till att vi behöver offentliga satsningar på potatisförädling i Sverige.
1. En högre grad av nationell självförsörjningsgrad av mat ligger i statens intresse
2. Nya sorter som står emot sjukdomar kan bidra till att regeringen uppnår sina miljökvalitetsmål, inom giftfri miljö och rikt jordbrukslandskap.
3. Bruttoavkastningen på investeringar för växtförädling är generellt mycket hög i Sverige.
4. Potatisindustrin genererar arbetstillfällen.
5. Sverige, Finland och Norge är som gjort för att odla potatis. Det är en gröda som ger högst skörd per hektar i Sverige.
6. Dagens sorter måste sprejas med fungicider och är inte anpassade till våra långa sommardagar.
7. Potatis är en viktig komponent i det svenska köket och vårt kulturarv.