Marion Palm

Projektet drivs av SLU tillsammans med Hushållningssällskapet i Halland och Växa Sverige och finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Arkivbild.

I ett nytt forskningsprojekt ska SLU undersöka hur gödselfiber kan användas som strö i det svenska lantbruket. Fiberströ är billigt strömedel och därför är intresset stort hos lantbruket, enligt SLU. Det ökande intresset hänger också ihop med att priset på halm och spån ökar.

I dag är det ganska ovanligt att använda gödselfiber i Sverige. I ett pressmeddelande uppger SLU att det är omkring 200 lantbrukare som använder sig av fiberströ i dag medan det är betydligt vanligare i USA, Nederländerna och Danmark.

Syftet med projektet är att undersöka hur fiberströ påverkar hygien, mjölkkvalitet, djurhälsa, miljöpåverkan, gödselns metanpotential samt företagens ekonomi. Rätt använt kan fiberströ enligt SLU bidra till en positiv effekt på lantbrukarnas konkurrenskraft. Men en utmaning är att fiberströ i utgångsläget kan innehålla höga halter av sporbildande och olika mastitorsakande bakterier.

Att ta fram riktlinjer för framställning, lagring och användning av gödselfiber som strö med god juverhälsa, bra mjölkkvalitet, ekonomisk bärkraft och minimal klimatpåverkan är målet med projektet och utöver det ska det också belysa effekten på gödselns metanpotential.

Projektet drivs av SLU tillsammans med Hushållningssällskapet i Halland och Växa Sverige och finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. Projektet kommer att löpa under tre år.

Nu undersöker SLU hur gödselfiber kan användas som strö inom det svenska lantbruket. Fiberströts effekt på hygien och mjölkkvalitet ska granskas.

SLU: fiberströ kan ge positiv effekt på lantbrukarnas konkurrenskraft.

Undersöker gödselfibers potential som strö

Lantbruk

SLU: Rätt använt kan fiberströ ge positiv effekt på lantbrukarnas konkurrenskraft.