Birgitta Sennerdal

Forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, ska tillsammans med kollegor runt om i Europa undersöka hur blandskogens tillväxt och motståndskraft skiljer sig från monokulturer. Därför söker SLU blandskog av ek och tall, samt skog som bara innehåller ek eller tall och som finns nära varandra.

– Jag tror det blir lite svårt att hitta, för det är en ovanlig blandning i Sverige, och det är därför vi behöver hjälp, säger Magnus Löf som är professor i skogsskötsel vid Institutionen för sydsvensk skogsskötsel vid SLU i Alnarp.

Forskare i flera europeiska länder, från Spanien i söder till Sverige i norr, ska undersöka skogsproduktionen i en blandskog. För att kunna jämföra sin forskning behövs blandskogar med samma trädslag, det är därför just kombinationen ek och tall efterfrågas.

– I Sverige är den vanligaste blandskogen tall och gran, eller gran och björk, men den finns inte längre söderut, där är det vanligare med kombinationen tall och ek, säger Magnus Löf.

De svenska forskarna behöver ett par, tre, försöksområden. Varje försöksområde ska innehålla tre olika försöksytor på ungefär samma mark och ståndort. Försöksytorna ska vara ekskog, tallskog och blandskog av ek och tall och ligga maximalt en kilometer från varandra. Det gör ingenting om försöksytorna innehåller några enstaka träd av andra trädslag och det behöver inte vara samma markägare till alla tre försöksytor.

– Vi tror att det kan handla om igenväxta hagmarker eller svagare marker längs kusten, säger Magnus Löf.

Bestånden ska vara ungefär 60-100 år gamla, i första hand ogallrade men även det som ska gallras är intressant. Forskarna ska inte göra några åtgärder i bestånden, utan endast mäta upp träden och bestämma dess ålder.

Både i Sverige och i övriga Europa pågår en diskussion om fördelarna med blandskogar, eftersom de har en bättre förmåga att anpassa sig till klimatförändringar och eftersom de kan hysa fler arter och därmed bidra till biologisk mångfald. Många anser också att det helt enkelt är trevligare att vistas i blandskogar, jämfört med i skogar med bara ett trädslag. Men den gängse uppfattningen är att monokulturer har en högre produktionsförmåga. Det stämmer ofta, men det går inte att säga att det alltid stämmer, eller att det gäller för alla blandningar och på alla marker, enligt Magnus Löf.

– Forskning behövs för det finns mycket att reda ut, säger han.

Blandskogsytan ska omfatta ungefär 40-50 träd av båda trädslagen i ungefär samma ålder, och de två monokulturerna av ek och tall ska också innehålla cirka 40-50 träd vardera. Forskningsprojektet ska främja kunskap om uthålligt skogsbruk och mångbruk i skog, och pågår fram till 2020.

LÄS MER: <a href="http://www.atl.nu/skog/duktig-pippi-kan-hjalpa-ekskogsbrukare/">Duktig pippi kan hjälpa ekskogsbrukare</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/skog/han-satsar-pa-blandskogen/">Han satsar på blandskogen</a>

PREMIUM: <a href="http://www.atl.nu/skog/manga-fordelar-med-blandskog-2/">Många fördelar med blandskog</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/skog/ny-skadegorare-hotar-svenska-lovskogar-2/">Nytt hot mot svenska lövskogar</a>

SLU vill ha hjälp av skogsägare i södra Sverige i nytt forskningsprojekt om blandskogar.

Blandskog med ek och tall söks av SLU-forskare.