Ulf Aronsson

Gran växer bra på tidigare jordbruksmark i Lettland. Det 15-åriga granbeståndet har en höjd på 10 meter.

Magisterprogrammet Euroforester i Alnarp är ett samarbete mellan SLU och 13 andra fakulteter från Ryssland, Ukraina, Polen, Estland, Lettland, Litauen och Danmark. Syftet är att möta efterfrågan på skogliga experter med en bred kunskapsbas och ett internationellt perspektiv, en kompetens som blir allt viktigare i omställningen till en global biobaserad samhällsekonomi.

På plats i Lettland presenterade fyra lettiska studenter som genomgått programmet i Alnarp nyligen sina exjobb, som kan bidra till att utveckla landets skogsbruk. Finansiär och markvärd för exjobben har Skogssällskapet varit.

Andis Zvirgzdins har jobbat med att utveckla en tillväxtmodell för gran på jordbruksmark. Nuvarande lettiska tillväxtmodeller utvecklades under 1960-1970-talet och då för mycket täta planteringar, 4 000 plantor per hektar, på skogsmark. Efter kommunismens fall har mycket lettisk jordbruksmark ställts om till skogsbruk, och att tillväxten där överträffar de befintliga modellerna har man anat. Men det har saknats modeller för att beräkna hur mycket och hur det i så fall kan påverka skötsel.

Enligt Andis Zvirgzdins exjobb är tillväxten för gran på tidigare jordbruksmark i sydöstra Lettland runt 15 kubikmeter per år. Det ger en ekonomiskt optimal slutavverkningsålder på 45 år.

I sydöstra Lettland verkar det inte varit så hög efterfrågan på vårens höskörd, som i många fall låg kvar på fälten. Låg avsättning för jordbruksproduktionen har bidragit till en omställning till skog.

Enligt Andis Zvirgzdins beräkningar ligger tillväxten för gran på jordbruksmark i sydöstra Lettland på 14,6 - 17,6 kubikmeter per år, motsvarande en G36:a. Den ekonomiskt optimal slutavverkningsåldern är på cirka 45 år, vilket inte passar så bra in i det nuvarande lettiska regelverket. Den tidigaste tillåtna slutavverkningstidpunkt för gran är vid 81 års ålder eller vid en minimidiameter på 27 centimeter.

Aksel Edgars Loks har i stället tittat på röjning av gran på åkermark. Resultaten visar att hårda röjningar inte lönar sig. Det ger både lägre volym och nuvärde, utan att träden når lägsta avverkningsdiameter tidigare.

Aksel Edgars Loks exjobb pekar på att det går att plantera bra mycket glesare än 2 500 plantor per hektar för att sedan röja till 1 000 stammar och nöja sig med en gallring strax före 15 meters höjd.

En modell skulle i stället kunna vara färre plantor för att minska kostnaden, röjning till 1 000 stammar per hektar och så en enda gallring vid cirka 13 meter. Eftersom längdtillväxten är knappt 1 meter per år gäller det att vara på alerten, men modellen skulle kunna ge stabila bestånd med få ingrepp och samtidigt bra volymproduktion och diameterutveckling.

Även björk växer bra på lettisk tidigare jordbruksmark, på bra marker 10-12 kubikmeter per hektar och år och i bästa fall så mycket som 20 kubikmeter per hektar och år. Industristrukturen gör att björken också kan betala sig väl så bra: 85 euro per kubikmeter för fanérstock och 65 euro per kubikmeter för sågtimmer. Dagnija Saicane har därför undersökt röjningsförband och stamkvistning för planterad björk: Hur hårt går det att gallra för att snabbt få en hög volymtillväxten på varje björk utan att tappa för mycket i totalvolym på beståndet? Enligt Dagnija Saicane är 800 stammar per hektar för mycket, 400 riskabelt lite, men 530 stammar per hektar ett "safe chioce".

Rotröta är ett stort problem även i Lettland. Exjobbet från Uvis Skola visar en infektionsfrekvens på 35 procent av obehandlade röjstubbar. Efter behandling med Rotstop gick det ned till 15 procent, ett resultat som fått Skogssällskapet att besluta om att behandla alla stubbarna vid både röjning och gallringar i Lettland.

Tack vare bra priser för höga kvaliteter kan björk vara ett ekonomiskt konkurrenskraftigt alternativ till gran på jordbruksmark i Lettland. Det 14-åriga björkbeståndet har en höjd på lika många meter.

Även för björk är ett planteringsförband på 2 000–2 500 plantor per hektar onödigt mycket, enligt Dagnija Saicanes exjobb. Redan vid förstagallring ska det ned till cirka 530.

Euroforester-programmet vid SLU utbildar skogliga magistrar med internationell inriktning. Fyra färska exjobb från utbildningen kan bidra till att utveckla lettiskt skogsbruk.

SLU-exjobb hoppas bidra till bättre röjning, gallring och tillväxt.

Svenskt samarbete ska lyfta lettiskt skogsbruk

Arbetsliv1

Fyra färska exjobb från SLU-utbildningen Euroforester kan bidra till att utveckla lettiskt skogsbruk.