Marcus Frennemark

Mobilt slakteri Torngård, Öland. På bilden: Sven-Oscar Tornegård. Arkivbild

Det är slutsatsen i ett forskningsprojekt från SLU där forskarna har gjort en jämförande studie vid slakt av storboskap vid ett mobilt slakteri (dåvarande Hälsingestintan) samt vid ett stationärt slakteri (KLS Ugglarps anläggning i Hörby).

Slakten av cirka 300 djur observerades i båda systemen. I det mobila slakteriet gjordes detta på 15 olika gårdar med stora skillnader i drivningsförhållanden. På det stationära slakteriet kom slaktdjuren från 144 olika leverantörer. Här omfattade studien inte transporten till slakteriet eller vistelsen på slakteriet innan slakt.

Observationerna påbörjades vid drivningen till skjutboxen och följdes sedan upp med analyser efter slakt av blodet, slaktkropparna och köttkvalitén. Några signifikanta skillnader i djurvälfärd eller köttkvalité kunde dock inte konstateras av forskarna, men båda systemen fick förslag på förbättringar.

Vid ett mobilt slakteri är det viktigt att standardisera förhållandena på gårdarna där slakten sker. Forskarna noterade också att det var avsevärt vanligare på det mobila slakteriet att använda mer än ett skott för att bedöva djuren innan slakt.

På det stationära slakteriet hade djur som övernattat på anläggningen en större risk att drabbas av stress och köttet efter dem hade inte samma mörhet som hos djur som vistades kortare tid på slakteriet. Forskarna rekommenderar därför de stationära slakterierna att optimera transporterna så antalet djur som övernattar på slakteriet minimeras.

Att slakta djuren på gården ger ingen påtaglig förbättring av djurvälfärd eller köttkvalitet. Både mobila slakterier och industrislakt har förutsättningar att nå goda resultat.

Att slakta djuren på gården ger ingen påtaglig förbättring av djurvälfärd eller köttkvalitet.