David Gustavsson

”Vi försöker bidra till att sätta en norm hos våra studenter redan första året genom att ha en levande diskussion”, säger Ann Dolling på SLU.

Ann Dolling är vice dekan med ansvar för lika villkorsfrågor på fakulteten för skogsvetenskap på SLU i Umeå. Hon har länge jobbat aktivt med bland annat jämställdhets- och rättvisefrågor inom skogsbranschen och tycker att lättklädda kalendrar är otidsenliga.

– Det är ett underligt sätt att sälja skogsmaskiner på, då det handlar om att exploatera kvinnokroppar som sexualobjekt. Därför måste vi ifrågasätta och diskutera vad det innebär att bli exploaterad på det här sättet på grund av sitt kön, säger Ann Dolling till ATL.

Men det rör sig på flera håll i Skogssverige. Tidigare i år arrangerades Skogsnolia. Ledningen ville att årets mässa skulle bli den mest jämställda i världen. Men ambitionen nådde varken ut till skogsmaskinsföretagen eller syntes för besökarna. Det kom <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/problem-med-jamstalldheten-pa-skogsnolia/">två forskare på SLU fram till i en analys av mässan</a>, vilket ATL tidigare rapporterat.

Ann Dolling på SLU tycker dock att det görs mycket på universitetet för att motverka den här typen av normer. Det har skett en enorm förändring sedan mitten av 90-talet. Då var jämställdhet en ickefråga, medan det i dag diskuteras på alla nivåer, menar hon.

De som läser jägmästar- och skogsmästarprogrammet, men även yrkesverksamma, kan numera till exempel gå en kurs i genuskompetens för skogsbranschen. Kursen är än så länge frivillig, men ska bli obligatorisk från och med höstterminen 2021.

Frågor som likabehandling och jämställdhet står högt på agendan på SLU:s skogsutbildningar, enligt Ann Dolling.

– Vi försöker bidra till att sätta en norm hos våra studenter redan första året genom att ha en levande diskussion kring normer och jämställdhet. Vi ser i våra kursutvärderingar att det är väldigt uppskattat, säger hon.

Studenterna får också ingå i olika gruppkonstellationer för att få möta varandras olikheter, för annars finns det risk för att till exempel en grupp män håller ihop under hela utbildningen och utvecklar en egen machokultur. Hon berömmer även studentkåren som jobbat mycket med inkludering och som inte har några nollningsinslag på sina insparkar.

Hon tycker generellt att det även görs mycket bra saker på jämställdhetsområdet i främst de större skogsbolagen, men att det ofta går trögare bland maskintillverkare.

– De reflekterar knappt kring att sådana här kalendrar är kvinnoförnedrande och jag tror att skogsbolag kanske måste hota med att sluta köpa tjänster från tillverkare som gör lättklädda kalendrar för att få till en förändring. Det är däremot orimligt kräva någon slags bojkott från små skogsentreprenörer som sliter med att få sina företag att gå ihop, säger Ann Dolling.

Arbetet för att motverka sexism och ojämställdhet inom skogsnäringen sker på flera håll. SLU jobbar aktivt med att lyfta frågorna på sina skogsutbildningar och från 2021 blir en genuskurs obligatorisk på jägmästarprogrammet.

2021 blir en genuskurs obligatorisk på jägmästarprogrammet.

Genuskurs blir obligatorisk för jägmästare

Arbetsliv1

Arbetet för att motverka sexism och ojämställdhet inom skogsnäringen sker på flera håll. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, jobbar aktivt med att lyfta frågorna på sina skogsutbildningar och från 2021 blir en genuskurs obligatorisk på jägmästarprogrammet.