Marion Palm

”Det är väldigt viktigt att vi gör den här studien för djuren, slakterierna och konsumenterna”, säger Josefine Jerlström.

Projektet finansieras av Formas och doktorand är husdjursagronomen Josefine Jerlström som genomför studien tillsammans med en forskargrupp om ytterligare sex personer.

– Vi vill både hitta sätt att öka djurvälfärden vid slakt och undersöka vilka ekonomiska fördelar det kan ge slakterier att förbättra djurvälfärden, säger Josefine Jerlström.

Jerlström som driver rådgivningsföretaget Slaktrådet har tidigare forskat på hjärtats aktivitet vid slakt i sin masteruppsats. 2013 arbetade hon på slakteri och när hon stod på linjen där djuren bedövas ställde hon sig frågorna: Hur lång tid tar det innan hjärtats aktivitet avstannar helt vid slakt? Och vad definierar egentligen dödstillfället – krävs det att djuret är både hjärndött och hjärtdött? I djurskyddslagen står det att inga andra åtgärder får vidtas innan djuret är dött.

”Hjärtats aktivitet måste vara med i definitionen av död, speciellt för gris”, enligt Josefine Jerlström.

– När jag stod på linjen började arbetet med att flå av huden på huvudet på djuren direkt efter bedövning och avblodningen, men innan avblodningen var klar. Hjärtat slog fortfarande och då bestämde jag att jag vill ta reda på hur lång tid det faktiskt tar tills hjärtat stannar, förklarar Josefine Jerlström.

Hon använde stetoskop och kontrollerade hjärtslagen på bedövade djur för att få svar. Det hon kom fram till var att hjärtat fortsätter slå i flera minuter efter bedövning och avblodning.

– För nötdjur tar det i snitt ungefär fem minuter och 45 sekunder innan hjärtat slutar slå. För gris är tidsramen två minuter och 45 sekunder, säger Josefine Jerlström och fortsätter:

– Jag menar att hjärtats aktivitet måste vara med i definitionen av död, speciellt för gris eftersom de kan återfå medvetande vid bedövning med koldioxid om inte avblodningen är korrekt. Det kan ge stora djurvälfärdskomplikationer och upptäcktes exempelvis <a href="https://www.atl.nu/lantbruk/minister-stanger-slakteri/">2017 i Belgien där grisar skållades levande</a>.

I sin masteruppsats föreslår Jerlström att följande definition av död ska användas i slaktsammanhang:

”Döden hos ett djur vid slakt kan fastställas när hjärnfunktionerna har förlorats och hjärtstillestånd har inträtt, som ett resultat av bedövning och avblodning”.

Under sin masteruppsats använde hon stetoskop för att kontrollera kontrollerade hjärtslagen på bedövade djur.

I det nystartade projektet ligger fokus på om förbättrad djurvälfärd kan ge ekonomiska fördelar och ökad lönsamhet för slakterierna. Här saknas det tillräcklig forskning på sambanden mellan djurvälfärd och ekonomi och det tror Josefine Jerlström är en del i vad som kan motivera slakterier att göra förändringar för att förbättra djurvälfärden.

– Det är väldigt viktigt att vi gör den här studien för djuren, slakterierna och konsumenterna. Vi kan klarlägga många funderingar, göra det bättre för djuren och se till att det verkligen leder fram till någonting – framför allt om det finns en ekonomisk fördel för slakterierna.

Projektet kommer att pågå mellan 2019 - 2023.

<h3>Yttrande: Kontrollera att djuret är hjärtdött</h3>2017 <a href="https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/scaw-nationellt-centrum-for-djurvalfard/pagaende-projektuppdrag/kontaktpunkt-slakt/yttrande-slu-scaw-2017.2.2.17-om-kontroll-av-att-djuret-ar-dott.-002.pdf">skickade SLU ett yttrande till Livsmedelsverket</a> som bland annat innehåller förslag på hur lång tid som ska ha förflutit för att man ska kunna försäkra sig om att djuret är dött efter avblodning: • Nötdjur: ”Det har gått minst 4 minuter, och helst 6 minuter eller mer, från det att avblodningen inletts.”• Gris/får: ”Det har gått minst 2 minuter, och helst 3 minuter eller mer, från det att avblodningen inletts.”• Fjäderfä: ”Det har gått minst 1 minut, från det att avblodningen inletts.”

Förbättrad djurvälfärd vid slakt kan ge goda ekonomiska effekter – det är hypotesen i ett nystartat forskningsprojekt vid SLU.– Vi vill undersöka vilka ekonomiska fördelar det kan ge, säger doktorand Josefine Jerlström.

Nytt SLU-projekt ska kartlägga om god djurvälfärd vid slakt kan leda till god ekonomi.