Mikael Gianuzzi

De höga foderpriserna har lett till nya affärsmöjligheter. Dikoproducenten Pontus Karlsson på Vallerängstorp i Vingåkertrakten, har skördat dubbelt så stor areal som vanligt och slaktat ut 40 kor mot normala 25 för att sälja fodret.

– Foderpriset var så högt att det var mer lönt att slakta av de kor jag inte tyckte var värt att avla vidare på. Det är bättre att sälja fodret än att det ska gå åt i vinter, säger Pontus Karlsson.

Han menar att den värsta foderhetsen nu lagt sig något men att det var ett tag i somras när ingen visste hur fodersituationen skulle utvecklas och ”folk var beredda att betala nästan vad som helst för att få tag i några buntar”.

I det läget bestämde han sig för att även skörda de trädor han kom över. Totalt handlade det om 100 hektar träda, vilket är lika mycket som den normala arealen.

– Jag har lagt ned väldigt mycket tid på att slå trädorna. Det finns så oerhört mycket mark som inte används men det är ofta små utspridda bitar med låg avkastning och är knappast kostnadseffektivt i vanliga fall. Det krävs höga priset på grovfoder för att det ska vara värt att göra det, säger han.

Totalt har han sålt 250 ton hö och hösilage i år främst till ridskolor men också till enskilda hästägare. I siffran ingår också tredje vallskörden som såldes på rot till en mjölkbonde som behövde komplettera. Prisnivån på höet och hösilaget som har sålts har legat mellan tre och fem kronor kilot exklusive moms, beroende på kvalitet.

Pontus Karlsson har foder kvar till sin egen besättning som i dag består av totalt 75 djur varav 20 dikor.

– Jag håller lite på det foder jag har kvar åtminstone fram till vårkanten så att jag är på den säkra sidan när det gäller mina egna kor, säger han.

Genom att slakta ut kor och ta olönsamma trädor i bruk har dikoproducenten Pontus Karlsson sålt 250 ton foder inklusive tredje vall som såldes på rot.

Dikoproducenten Pontus Karlsson: ”Foderpriset var så högt att det var mer lönt att slakta”.