Nu när vi står i startgroparna inför nästa landsbygdsprogram har vi chansen. Vi kan se till att vi inte får EU-subventionerad rådgivning som motverkar företagande och hindrar sund konkurrens. Vi kan också passa på att lära av våra finländska vänner.

Den svenska rådgivningen skiljer sig lite från många andra EU-länders. Vi har oberoende och självständig rådgivning som baseras på normala marknadsmekanismer.

Lantbrukaren betalar oftast vad det kostar. Är kunden inte nöjd byter hen rådgivare och köper tjänsten från något annat företag. Rådgivaren måste vara kundorienterad, kunnig och engagerad om kunden ska bli kvar.

I många länder är rådgivningen kopplad till köp av en tjänst eller en vara. Den kan också vara statligt finansierad och utföras av anställda vid en myndighet. Det behöver inte vara sämre, men möjligheten att välja minskar liksom motivet för rådgivaren att ge det där lilla extra.

Även i Sverige finns det orosmoln.

Landsbygdsprogrammet finansierar rådgivning och konsultverksamhet som syftar till att uppnå olika EU-mål. Myndigheterna bestämmer vilken rådgivning som ska subventioneras – Jordbruksverket styr genom utlysningar och upphandlingar.

Lägst anbud vinner oftast. Det är inte kompetens eller erfarenhet som avgör. Samtidigt kommer lantbruksföretagens behov i skymundan.

I arbetet med det nya landsbygdsprogrammet finns ambitioner att satsa ännu mer på rådgivning. Det startar troligen inte 2021, utan några år senare. Men planeringen är i gång på näringsdepartementet och Jordbruksverket.

Risken är att vi får fler upphandlingar, fler utlysningar, mer administration och mer kontroll och styrning. Ökar andelen subventionerad rådgivning slår den dessutom undan benen för dagens affärsmässiga och marknadsbaserade rådgivning.

Kanske kan vi göra både och genom att snegla på Finland som under många år använt EU-finansierad rådgivning på ett smart sätt. Det går att både satsa mer pengar på rådgivning och kompetensutveckling samtidigt som man låter lantbrukaren vara företagare.

Modellen Råd 2020 finns i hela Finland. Lantbrukaren får en rådgivningscheck på drygt 70 000 kronor som hen kan köpa rådgivningstjänster för inom utvalda områden under sju år. Utbudet är brett, allt från företagsledning och ekonomi till miljö och klimatrådgivning.

Lantbrukaren anlitar en rådgivare som utför tjänsten. Fakturan med en redogörelse för vad som är gjort skickas till motsvarigheten till länsstyrelsen i Finland.

Så länge lantbrukarna behöver subventionerad rådgivning förstärker den här modellen deras roll som företagare och ansvariga för utveckling och kompetensförsörjning. Duktiga rådgivare får mycket jobb och kan ta betalt på ett marknadsmässigt sätt. Myndighetsinblandning och statlig kontroll minimeras. Marknaden för rådgivningstjänster bibehålls.

Jag är helt övertygad om att denna modell dessutom är mycket enklare att administrera än vår.

Förbundsdirektör, Hushållningssällskapens förbund

Den svenska modellen för rådgivning lantbrukare är bra på många sätt, bättre än i många andra länder. Den är värd att vårda och utveckla.

Det är värt att vårda traditionen med rådgivning till lantbrukare, anser ATL:s krönikör Jesper Broberg.