David Gustavsson

<p>En regnig höst 2017 försenade vårbruket och sedan kom torkan, vilket halverade den svenska skörden. Sammantaget blev det den sämsta sedan 1959. Norra Europa drabbades allra hårdast av torkan och Sverige fick näst sämst skördeutfall i Norden efter Norge. Sverige är därmed för första gången sedan början av 90-talet nettoimportör av spannmål.</p>

<p>Den minskade svenska skördetillgången i kombination med höga världsmarknadspriser på bland annat spannmål har drivit upp de svenska skördepriserna rejält. Det står klart när nu Svenska Foder, KLF och Varaslättens Lagerhus presenterar sina kontraktsbaserade skördepriser för 2018. </p>

<p>Per-Arne Gustafsson, spannmålschef på Svenska Foder, berättar att deras slutpriser generellt är 50-70 öre högre per kilo i år, jämfört med i fjol. Det motsvarar prisökningar på mellan 30 och 40 procent. Mest har priset på konventionellt havre ökat. Havreskörden blev rekorddålig, då grödan är extra torkkänslig. Priserna på foder- och industrihavre är upp med över 70 procent.</p>

<p>– Det har varit ett otroligt besvärligt år för alla inblandade med de låga skördarna. Men vi är glada över att kunna presentera den här prisnivån. Vi tycker att vi håller en hygglig nivå på vete och foderartiklarna. Även ekofodervetet ligger bra till, liksom oljeväxter. Det är höga nivåer över lag som är klart marknadsmässiga, säger Per-Arne Gustafsson till ATL.</p>

<p>Han tycker att det också är kul att ekosidan utvecklats så väl. Ekoområdet är något Svenska Foder satsar mer på då allt fler lantbrukare ställer om sin produktion till eko.</p>

<h3>Situationen bättre än för danska ekobönder</h3>

<p><a href="https://www.atl.nu/lantbruk/manga-danska-ekobonder-riskerar-konkurs/">Som ATL rapporterat </a>riskerar många danska ekobönder att tvingas lägga ner efter torkan. Men en sådan utveckling är inte att vänta i Sverige, tror Per-Arne Gustafsson.</p>

<p>– Jag tror att den svenska ekobonden klarar sig bättre över tid. Dels har man här bättre förutsättningar att marknadsföra sina produkter. Vi får bättre draghjälp från livsmedelsbolagen och handlarna här än i Danmark upplever jag och vi är inte heller lika beroende av import, utan är normalt självförsörjande även på ekoprodukter. Dessutom är ekonomin på gårdarna i Danmark sämre än i Sverige. Danska bönder är generellt mycket mer skuldsatta.</p>

<p>Han tror att det finns goda förutsättningar för en bra och stor skörd 2019. Det är fråga om rekordarealer när det kommer till höstsådd. Eftersom många skördade tidigt i år på grund av torkan fick de gott om tid på sig att så till exempel höstvete och höstraps. Sedan har det under hösten och vintern regnat och nu snöat en hel del, även om det fortfarande inte riktigt kompenserar för upptorkningen i somras.</p>

<p>– 2017 såg det annorlunda ut. Då regnade det massor under sommaren och hösten vilket försämrade sommar- och höstskörden samt försenade vårsådden som förvisso blev stor, men som sedan torkade bort i somras, säger Per-Arne Gustafsson.</p>

<p>Torkan har pressat upp skördepriserna rejält. Det står klart efter att Svenska Foder, KLF och Varaslättens Lagerhus presenterar sina kontraktsbundna slutpriser för 2018.</p>

”Ett otroligt besvärligt år för alla inblandade med de låga skördarna.”

Skyhöga skördepriser efter sommarens torka

Lantbruk

Torkan har pressat upp spannmålspriset rejält. Det står klart efter att Svenska Foder, KLF och Varaslättens Lagerhus presenterar sina slutpriser för 2018.