Sara Johansson

Luddvicker är en av alla växter som odlas på Nordgen, där Anna Palmé har särskilt ansvar för fodergrödor.

En humla studsar mellan blommorna. Den är ingen spontangäst utan inköpt och instängd i ett tält med vild röd- och vitklöver. Isoleringen ska undvika korspollinering som kan göra att den variation som finns i just denna klöver går förlorad. En variation som kan vara avgörande för kommande vallskördar i Sverige.

Andra jordbruksgrödor har motsvarande genreserver i sina vilda släktingar. Många av dem finns samlade på Nordgen, de nordiska ländernas genbank.

– Jag ser dem som en viktig pusselbit i att anpassa svenskt lantbruk till förändringarna i klimatet, säger Anna Palmé, växtexpert på Nordgen.

När en växt förädlas för att fylla ett visst syfte avlas oundvikligen vissa egenskaper bort. Det kan vara för att de är oönskade, som gräs som släpper sina fröer så fort de mognat, eller för att andra, konkurrerande, egenskaper prioriteras. Vild klöver vill sprida sina gener och satsar på blommor, medan den förädlade ska ge så mycket foder som möjligt och därför lägger energin på att utveckla bladmassan.

<h3>Inte bara att flytta grödor norrut</h3>

Nordgen är de nordiska ländernas gemensamma genbank. Huvudkontoret, och växtgenbanken, ligger i skånska Alnarp, granne med SLU.

När klimatet förändras kan attribut som försvunnit i förädlingsprocessen, som resistens mot en sjukdom eller torktålighet, få ny relevans. I den vilda familjen finns de kvar. Att bara hämta grödor från delar av världen där klimatet varit mer likt det Sverige har fått eller är på väg att få, löser inte nödvändigtvis problemet. Temperaturen är inte den enda faktorn att ta hänsyn till.

– Det finns andra förutsättningar, som variation i dygnslängd, och jordtyp.

<h3>Viktigt bevara i naturlig miljö</h3>

För att undvika korspollinering odlas rödklöver i tält.

I frysarna i det gamla äppellagret där Nordgen har sitt huvudkontor finns det runt 500 prover av vild klöver och varje år blir en del av dem nya plantor som får blomma och ge nya frön. Ungefär en femtedel av genbankens samling är vilda växter med tam familj.

Men det skyddet är inte tillräckligt, anser Anna Palmé och hennes kollegor. För att behålla variationen krävs att dessa arter även bevaras i sin naturliga miljö. Som tur är har många av de vilda kulturväxtsläktingarna bred spridning i Sverige, ofta i områden som skyddas av andra skäl.

– Om du går ut och tittar i ett slumpmässigt valt naturreservat så finns vilda släktingar där, säger Anna Palmé.

Korsbefruktning kan göra att unika egenskaper går förlorade. Därför köps humlor och flugor in varje år för att i tält sköta pollineringsarbetet av rödklöver.

Problemet är att det är just slump. Det bildas inga reservat kring vild gräslök eller timotej. Det finns ingen nationell strategi för vilda kulturväxtsläktingar, något Nordgen efterlyser. Någon aktiv övervakning som kan slå larm ifall populationer hotas existerar inte heller. Ett kunskaps- och medvetandelyft är nödvändigt bland allmänhet, politiker och naturvårdsproffs. För även bland de som arbetar med naturskydd kan kunskaperna ibland vara skrala när det gäller just kulturväxtsläktingarna. För en del i naturvårdskretsar är jordbruk något som förknippas med problem, inte skyddsvärde.

– Men det finns ingen motsättning, tvärtom. Förekomsten av vilda kulturväxtsläktingar kan stärka argumenten för ett naturreservat.

Lappen i krukan med rödklövergroddar anger frönas ursprung.

Nordgen har tagit fram en prioriteringslista med 115 vilda arter som är viktiga genreserver för lantbruket. Det handlar inte i första hand om växter som är i riskzonen för att försvinna helt, de finns redan med på rödlistan över utrotningshotade arter. Prioriteringen styrs av vad som är viktigast för att säkra livsmedelsproduktionen. Som klövern.

– De är kvävefixerande. De var viktiga förr, innan konstgödseln, och de är viktiga nu när vi vill gå över till mindre mineralgödsel och mer ekologiskt.

Anna Palmé nämner också de vilda bären. Få uppfattar lingon och blåbär som hotade, men förändringar i klimat och skogsbruk kan ändra på det. Och för att den viktiga inomartsvariationen ska bibehållas krävs det många plantor och många platser där plantorna växer och anpassar sig till lokala förhållanden.

Kanske är det där som de vilda kulturväxtsläktingarnas dilemma ligger. Deras vanlighet döljer deras värde.

– Det är lätt att ta dem för givet, säger Anna Palmé.

<h3>Några vilda kulturväxtsläktingar i Sverige</h3>Vild gräslökVit-, röd- och skogsklöverCikoriaVild timotejVild morotStrandbeta<h3>Nordgen</h3>Nordgen är en gemensam genbank för jordbruk, trädgård och skogsbruk i de nordiska länderna. Huvudkontoret ligger i skånska Alnarp och det finns filialer i Norge och Danmark. På kontoret i Alnarp finns växtgenbanken, medan motsvarigheterna för husdjur och skog finns i Norge. Runt 4 000 fröprover skickas ut till förädlare, forskare och andra intresserade varje år.

Med ett klimat i förändring är den genbank som finns i jordbruksgrödornas vilda släktingar viktigare än någonsin. Men det är dåligt med skyddet av växterna som kan innehålla framtiden för svensk växtodling.

Kan innehålla framtiden för svensk växtodling.

Skydd saknas för grödornas vilda släktingar

Växtodling

Med ett klimat i förändring är den genbank som finns i jordbruksgrödornas vilda släktingar viktigare än någonsin.