Hans Dahlgren

Att det fanns jordartsvariationer i Jan Jönssons fält var ingen överraskning. Men när han gjorde jordartskartering och markkartering för sju år sedan fick han allt svart på vitt.

– Vi hade klart för oss att det var lerigt på vissa platser men kunde inte se mönstret, säger han och bläddrar fram en karta i pärmarna på skrivbordet som visar exakt hur lerhalten varierar över fälten.

– Det kan vara mellan 5 och 65 procent lerjord i samma drag.

Samma sak med fosfor och kalium. Karteringarna visade att det på marken runt gården fanns områden som i princip var mättade medan andra hade alldeles för låga halter. Då säger det sig självt att det är ineffektivt att ge samma giva överallt.

– Det är en väldig skillnad att gödsla 15 hektar i stället för 40.

Markkoll. Arbetet med att jämna ut olikheterna i jordens näringsinnehåll är långsiktiga åtgärder. Jan Jönsson räknar med att det kan ta uppåt tio år. ”Efter två tre år kunde vi se att skillnaderna började jämna ut sig på skördekartan”, säger Jan Jönsson på Ly-Ros Lantbruk HB.

En titt på kartornas kurvor och variationer ger snabbt insikten att det är omöjligt att styra åtgärderna manuellt, men kartorna finns naturligtvis även digitalt i datorn. Och det är där magin uppstår.

Analyserna från karteringen används som underlag för att räkna ut exakt vilka insatser som behövs på alla fältets positioner. Systemet skapar sedan styrfiler som laddas in i traktorns eller redskapets dator och med gps-hjälp styr utsädesmängd i såmaskin och spridning av näringsämnen. Från tröskans kartering under skörd kommer sedan ett kvitto på om insatserna var rätt.

Eftersom det är så många faktorer som påverkar utfallet i precisionsodlingen, tycker Jan Jönsson det är vanskligt att ge några generella siffror på hur stor skillnaden är mot tidigare.

– Alla bitar som tidigare var dåliga har blivit bättre. Där vi gjort specifika insatser har det kanske blivit upp till 25 procent bättre skörd. De bra bitarna har inte påverkats lika mycket.

För att variera utsädet kontinuerligt krävs en såmaskin som kan läsa de styrfiler som skapas i datorn på kontoret och anpassa utsädesmängden med hjälp av gps.

Jan Jönsson är till stor del självlärd och har lagt ned mycket tid på att skapa sitt eget system och lista ut hur förhållandet mellan mark och gröda är. I dag finns det företag som erbjuder tjänster där data analyseras för att sedan lämna råd till lantbrukaren. Det kan vara en enklare väg in i precisionsjordbruket, men Jan Jönsson menar att en markkartering som visar hur marken mår är det första en lantbrukare bör göra för att veta vilka insatser som lönar sig bäst.

– Även om du får en tilldelningskarta på fosfor och kalium så är det inte säkert att det är ditt största problem. Det kanske är dräneringen, kalk eller packningsskador. Jag tycker också att man ska se till att man äger och har tillgång till sina egen data så att man själv kan laborera med dem.

Jordartskartan visar hur stora variationerna är i lerhalt på fälten.

Har du funderat över om dina data har något värde för andra?

– Ja, och det är väl en risk. Det är väldigt många som är intresserad av hur skördeutfallet ska bli för att kunna spekulera i råvaror. Den som kan veta någonting före någon annan har mycket pengar att tjäna. Så man kan väl ifrågasätta några av de stora trösktillverkarnas data, om du äger den själv eller om de kan göra business på den genom att sälja skörderesultaten. Det har slagit mig.

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/lantbruk/abonnemang-lantbrukets-nya-betalmodell/">Abonnemang lantbrukets nya betalmodell</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/entreprenad/bildmatning-rullas-ut-pa-massabruk/">Nu blir virkets väg till bruket digital</a>

LÄS OCKSÅ: <a href="http://www.atl.nu/teknik/styr-samaskinen-med-ipad/">Styr såmaskinen med surfplatta</a>

Jan Jönsson har karterat sin mark med flera olika metoder. Dels med en ”mullvad” som körs över fälten och mäter markens naturliga gammastrålning. När data samkörs med information från analyserade jordprover från utvalda ställen kan markens mineralinnehåll (fosfor, kalium, kalk) fastställas och kartor skapas. Utifrån kartorna görs analyser som ger underlag till långsiktiga åtgärder för att komma tillrätta med mineralbrister.

Metoden ger också en kartering av lerhalten som bland annat används som grund för att variera utsädet. Förenklat kan man säga att ju högre lerhalt desto högre utsädesmängd för att nå önskat antal plantor. På jord med hög lerhalt riskerar fler plantor att stryka med på grund av torka, sniglar och ogräs.

Ly-Ros Lantbruk HB är ett driftbolag som sköter driften till Lydinge och Rosendal sedan 2016. Fastigheterna gränsar till varandra och är tillsammans på 1 150 hektar.

Sedan 2006 har man kört med fasta körspår (CTF). Lydinge har haft plöjningsfritt jordbruk sedan 2003 och Rosendal sedan 2015.

Med detaljerad kunskap om sin mark och sina grödor kan Jan Jönsson optimera insatserna ner på kvadratmeternivå. Men det gäller att inte drunkna i all data. Hans råd är att ta professionell hjälp för att identifiera vilka ens största problem är för att kunna sätta in rätt åtgärder.

Digitala mark- och jordartskartor ökade lönsamheten för Jan Jönsson.

Han kartlade marken och förbättrade skörden

Växtodling

Med detaljerad kunskap om sin mark och sina grödor kan Jan Jönsson optimera insatserna ner på kvadratmeternivå.