Skogsundantaget, som enligt landsbygdsdepartementets beräkningar kan omfatta en fjärdedel av Sveriges jordbruksmark, finns med i det senaste kompromissförslaget som nyss presenterats för EU:s jordbruksministrar. Förslaget rör de frågor där ordförande Simon Coveney uppfattar att medlemsländerna, EU-parlamentet och EU-kommissionen är redo att mötas.
50 procent av marken beskogad
Undantaget innebär att den som har mark i ett område klassat som mindre gynnat (eller den nya variant på mindre gynnade områden som också ska ingå i den nya jordbrukspolitiken), där 50 procent av marken är beskogad och där det finns minst tre gånger så mycket skog som jordbruksmark slipper förgröningskravet på att minst 5 procent av marken ska vara så kallade ekologiska fokusområden.Den som har mindre än 15 hektar mark behöver inte heller räkna ekologiska fokusområden för att få förgröningsstödet.
8 procent får kopplas
Parterna har också enats om hur mycket av direktstöden som ska få kopplas. Alla länder får koppla 8 procent av stöden, plus 2 procent för proteingrödor. Länder som i dag använder mer än 5 procent av sina direktstöd på kopplade bidrag får gå upp till 13 procent, plus 2 för proteingrödor.Alla har varit måna om att direktstöden bara ska gå till aktiva bönder, men det har rått olika meningar om hur det ska definieras. Nu verkar det finnas enighet om att åtminstone införa en för alla medlemsländer obligatorisk lista över verksamheter som inte ska få stöd. Till dem hör flygplatser, järnvägar och permanenta sportanläggningar.
Förgröning
Frågan om en bonde ska kunna få betalt för samma miljöåtgärder i både direktstödets förgröningsdel och i miljöersättningarna i landsbygdsprogrammet har också splittrat EU-institutionerna. Kompromissförslaget slår fast att förgröningen utgör ribban för miljöersättningarna, det vill säga inga dubbla stöd för samma åtgärder.Jordbruksministrarna går just nu över förslaget med sina rådgivare. Rådsmötet väntas börja igen vid halv fyra.