Ulf Aronsson

Träd som blivit angripna av svamp och älgbetning.

small_Betningsskada 2 Anna Marntell Skogsstyrelsen.jpg

thumbnail_Betningsskada 2 Anna Marntell Skogsstyrelsen.jpg

Betningsskada 2 Anna Marntell Skogsstyrelsen.jpg

<p>ATL har tidigare rapporterat om <a href="https://www.atl.nu/stora-problem-med-multiskadad-ungskog-i-norr">omfattande skador på ungskogarna i Norrland</a>. Orsaken är <a href="https://www.atl.nu/rekordstora-betesskador-av-alg-i-delar-av-norrland">främst älgbetning</a>, men även törskatesvamp och dåliga föryngringar spelar in.&nbsp;</p>

<p>Vid ett seminarium på KSLA nyligen presenterades fakta kring skadebilden: Om inget görs minskar tillväxten i framtiden med 26 procent, eller 7 miljoner kubikmeter per år. Ett förädlingsvärde på cirka 7 miljarder kronor per år skulle gå förlorat och upptaget av koldioxid minska med lika mycket som landets alla personbilar släpper ut per år.</p><h2>Ingen förbättring&nbsp;</h2><p>Trots att problemen varit kända länge syns ingen förbättring. Därför lägger Clas Fries, skogsskötselspecialist på Skogsstyrelsen, fram ett radikalt förslag:&nbsp;</p><p>– Älgen är lättare att hantera än törskatesvampen, och på de tio år som vi haft en ny förvaltningsmodell har vi inte sett någon minskning av älgskadorna. Avreglera älgjakten i Norrland och inför allmän jakt för att få ned älgstammen till hälften, säger han.</p><p>Skador på tall drabbar Norrland extra hårt eftersom andelen tall är större. Dessutom tar det längre tid för tallarna att växa över betningsfri höjd vilket innebär att de betas flera gånger.</p>

large_Clas Fries.jpg

medium_Clas Fries.jpg

small_Clas Fries.jpg

thumbnail_Clas Fries.jpg

Clas Fries.jpg

<h2>Över fyra gånger fler älgar</h2><p>Clas Fries hänvisar också till avskjutningen av älg, som brukar användas som ett mått på populationens storlek. Före älgboomen i början av 1980-talet låg avskjutningen i medeltal på 2 400 älgar per år för de fyra nordligaste länen. De senaste 30 åren har den i stället varit 11 000 älgar per år.&nbsp;</p><p>– Det kan inte vara en naturlag att avskjutningen i de här fyra länen ska vara mer än fyra gånger större än på 1970-talet. Det har blivit det nya normala, men det är inte normalt, säger Clas Fries.&nbsp;</p><p>Herman Sundqvist, Skogsstyrelsens generaldirektör, uttrycker sig försiktigare:</p><p>– Vi har varit tydliga med att nuvarande situation är ohållbar och avskjutning är den första åtgärd som ska vidtas för att minska oacceptabla betesskador. Men som myndighet har vi inte någon uppfattning om hur stora viltstammarna ska vara.</p><p>Han tror att en orsak till att skadorna inte minskar är att skogsbruket vant sig vid en hög andel skador, samt att de förlorade intäkterna ligger så långt i framtiden att de glöms bort.</p>

Herman Sundqvist på Skogsstyrelsen fotograferad mot en grå bakgrund.

large_Herman Sundqvist.jpg

medium_Herman Sundqvist.jpg

small_Herman Sundqvist.jpg

thumbnail_Herman Sundqvist.jpg

Herman Sundqvist.jpg

<h2>Föreläggande om nyanläggning</h2><p>Men ekonomiska konsekvenser kan komma tidigare. Ungefär 25 procent av ungskogen i norr bedöms inte klara Skogsvårdslagens krav. Det innebär att markägarna kan föreläggas att anlägga ny skog, något som <a href="https://www.atl.nu/kvarts-miljon-i-vite-sedan-algen-tagit-tallen">Skogsstyrelsen redan gjort i flera fall</a>, vilket blir dyrt för skogsägaren.&nbsp;</p><p>En grundregel i viltförvaltningen är enligt Naturvårdsverket, som är ansvarig myndighet, att viltskador ska förebyggas genom jakt. Om förebyggande åtgärder inte hjälper kan den som drabbas av viltskador i vissa fall ha rätt till ersättning från staten.</p><p><strong>Skulle markägare kunna få ersättning från staten om de föreläggs att anlägga ny skog på grund av viltskador?&nbsp;</strong></p><p>– Det kan jag inte svara på, det är inte en fråga som jag kommit i kontakt med, säger Herman Sundqvist.&nbsp;</p>

<p><a href="https://www.atl.nu/malin-larsson-om-forslaget-om-halverad-algstam">Politiker: Markägarnas ansvar att nå målen</a></p>

<h3>Ungskogsskador i norr</h3><p>Enligt Skogsstyrelsen är 95 000 hektar av ungskogarna under 30 år i Norrbotten och Västerbotten i dåligt skick.</p><p>I SCAs tallungskogar har 40 procent av tallarna allvarliga viltskador och 10 procent &nbsp;är angripna av törskatesvamp.</p><p>Mer än 80 procent av föryngringarna i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland görs med barrträd. Men i ungskogsstadiet är bara 30 procent av bestånden barrdominerade, eftersom så stor andel av barrträden försvunnit på vägen. Resten är blandskog av barr och löv.&nbsp;</p><p>25 procent av ungskogarna i norr bedöms inte klara Skogsvårdslagens krav.</p><p>Om inget görs minskar volymproduktionen i Norrbotten, Västerbotten och Jämtland med 7 miljoner kubikmeter per år på 100 års sikt jämfört med beräkningarna i <a href="https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/statistik/skogliga-konsekvensanalyser/skogliga-konsekvensanalyser-ska-rapport-10-2015.pdf">SKA 15</a>.</p><p>Källor: Skogsstyrelsen, SCA, SLU&nbsp;</p>

<h3>Svensk viltförvaltning</h3><p>Naturvårdsverket är nationell jakt- och viltmyndighet och ansvarar för att de nationella målen nås. Förvaltningen är regionaliserad med flera ansvariga myndigheter.</p><p>En grundregel är att skador som orsakas av vilt ska förebyggas genom jakt. För arter som normalt inte får jagas ska i stället förebyggande åtgärder användas, men den som ändå drabbas av viltskador kan ha rätt till ersättning från staten.&nbsp;</p><p>Nuvarande älgförvaltning är från 2010 och innebär en mer lokal förvaltning, anpassad till ekosystemet och samhället.</p><p>Källa: Naturvårdsverket</p>

<p>Älgbetning och svampangrepp gör att 25 procent av ungskogen i norr inte bedöms klara Skogsvårdslagens krav. Clas Fries på Skogsstyrelsen anser att en halvering av älgstammen är den effektivaste vägen att få trenden att vända.&nbsp;</p>

”Halvera älgstammen i Norrland”

Skog

Älgbetning och svampangrepp gör att 25 procent av ungskogen i norr inte klarar Skogsvårdslagens krav. 