Ulf Aronsson

<p>– Under sommaren brann runt 2,1 miljoner kubikmeter virke. 1,8 miljoner av det finns i Dalarna, Gävleborg och Jämtland. Där finns en koncentrerad påverkan som gör att resurser för avverkning och transport behöver hämtas utifrån.</p>

<p>Det säger Skogsstyrelsens generaldirektör Herman Sundqvist som motivering till att brandstödet begränsas till de tre länen. En stor andel av virket väntas också bli energived, och eftersom det saknas avsättning i närområdet blir stödet för skogsägarna 50 kronor per kubikmeter för energiveden. För timmer blir det 20 kronor per kubikmeter för ökade kostnader för avverkning och transporter.</p>

– Här i Kårböle finns 40 procent av den skog som brann i somras, gav Skogsstyrelsen generaldirektör Herman Sundqvist som en delmotivering till att brandstödet begränsas till tre län.

<p>Sammanlagt föreslår Skogsstyrelsen stöd på 72 miljoner kronor, trots att regeringen satt ett tak på 110 miljoner kronor. </p>

<p><b>Varför tycker ni inte att alla pengar ska används?</b></p>

<p>– Vi har haft en nära dialog med skogsnäringen, räknat på det och kommit fram till att det här är vad som behövs, säger Herman Sundqvist.</p>

<p>Andreas Eriksson, utredare på Skogsstyrelsen, utvecklar:</p>

<p>– De stora problemområdena är avverkningsresurser, logistik samt gränser och vägar. Sen har vi räknat på det och använt erfarenheterna från Västmanland. Men en stor skillnad jämfört med Västmanland är att en större del av stödet går direkt till skogsägarna den här gången, säger han.</p>

– En större andel av pengarna går direkt till skogsägarna, och räknat per hektar eller kubik är stödet lika stort som efter branden i Västmanland, säger Andreas Eriksson,utredare på Skogsstyrelsen.

<p>I Västmanland gick delar av stödet till skogsentreprenörer och åkare. Men det blev rörigt eftersom många redan var kontrakterade när stödet beslutades. Det innebar att det blev entreprenörerna och åkarna som skulle kvittera ut stödet men sen fick betala det vidare till sina uppdragsgivare. Nu går stödet i stället till skogsägarna och därifrån vidare till de som anlitas för att utföra jobbet.</p>

<p>– Det kändes också bättre att den stora pengen skulle gå direkt till skogsägarna, säger Andreas Eriksson och fortsätter:</p>

<p>– Ett skäl till att vi inte anser att alla pengar behövs är också att den del som går till Skogsstyrelsen är mycket mindre än efter branden i Västmanland. Vi behöver extra resurser för bland annat rådgivning och skogsövervakning, men inte i lika stor utsträckning som efter branden 2014. Det är den del som minskat mest, för skogsägarna är stödet lika stort per hektar eller kubikmeter som då.</p>

<p>När regeringen tar beslut om stöden eller när de kan betalas ut är ännu inte klart.</p>

<h3>Skogsstyrelsens förslag till brandstöd</h3><h3>Gäller Dalarnas, Gävleborgs och Jämtlands län och är uppdelat på fyra olika stöd:</h3><h3>44 miljoner kronor till skogsägare för ökade kostnader. 20 kronor per kubikmeter timmer, 50 kronor per kubikmeter bränsleved.</h3><h3>15 miljoner kronor till reparation/förbättring av vägar.</h3><h3>10 miljoner kronor till industri- och logistikföretag.</h3><h3>3 miljoner kronor till utmärkning av gränser.</h3>

<p>Brandstödet begränsas till Dalarna, Gävleborg och Jämtland. Dessutom anser Skogsstyrelsen att det räcker med 72 av de 110 miljoner kronor som regeringen satt som tak för stödet.</p>

Skogsstyrelsen vill inte använda alla utlovade pengar i brandstöd. Ändå ska skogsägarna få lika mycket som efter branden i Västmanland, uppger de.

"Lika mycket brandstöd per hektar"

Marknad

Brandstödet begränsas till Dalarna, Gävleborg och Jämtland.